Hej...tralalala...då.

Ett ljusgrönt hej.
Förstrött, som i förbifarten.
Sedan ett snabbt mellanspel på det.
Ett ackord.
Ett enda grepp, utan att vi nästan hann greppa vad som egentligen hände innan det var över.
Juni.
I ett nötskal.
Ett enda snabbt och koncist nötskal.
Hej och hejdå i ett andetag, liksom.
Juni.
Tack för grönskan du gav oss.
Och hoppet om att den ska få stanna kvar ett bra tag till.
En månad till. Eller två. Eller tre. Eller hur många som helst!

<3
/helena