En superhjälte

Det spelar ingen roll, hur mycket vi än försöker

med vilken pensel vi än finmålar eller rollar brett

Det är av underordnad natur, vilka detaljer vi grottar ner och in oss i

 eller vilken avancerad palett vi försöker manövrera

Det spelar ingen roll hur vi dissekerar, drar ifrån och lägger till

vi kommer ändå aldrig förstå denna intrikata kanvas, snåren är betydligt snårigare än så

Naturen är en komplex figur, av svårfångad natur. Den är en superhjälte som stått ut med våra mänskliga dumheter i så många år att den digitala matematiken får slå knut på sig själv för att räkna ut hur den har stått ut, med oss, så länge.

Det förstod jag då, i somras, med den vidunderliga utsikten över ett landskap som stått pall över tid och rum och evighet och vårt alltför långsamt utdöende industrisamhälles ömkliga konsumtionshets. Det förstår jag nu, när jag sitter här och trycker och trycker och försöker överträffa varje naturligt löv endast med hjälp av ett trubbigt redskap skapat av människohand.

Naturen är en superhjälte, och vi är bara människor. Det är dags att slutligen ändra på det, naturen behöver vila sina trötta trädvingar och sina darriga barr. Vi måste steppa upp, greppa capen med det stora S:et och låta bli att flyga hela tiden, bara för att vi kan.

<3

/helena