For the love of...

...vintage-sakerna!

Basen på hjärtat består av något som det kan blomma i, något som kan flaxa fritt, och ljuset på vår vindlande vintage-väg.

Sedan måste vi förstås ha något grönt, något som påminner om vårens antågande. Och musik! Mannens gamla slitna klaves (eller pinnar, som man säger), de som katten brukade gnaga på. Hur gulligt?!

Mera blommor. Och mina äckliga mjölktänder. ????!!! Jodå, de ligger kvar i mini-burken de en gång las ner i.

Ägg och salt, såklart. Och ett par dammiga gardinknoppar. Häpp! Lite sånt som alltid ligger framme. Nä.

Reflexer! För att husdjur och andra älskvärda personligheter ska synas även i mörker, tänker vi oss, förstås.

Så där ja. Ett styck spontant inlägg om kärleken till vintage-tingen, check!

Sköt om er.

<3

/helena

ps Men varför köper ni inte ett nytt köksbord? Eller slipar och målar om det där slitna åtminstone? Jodå, det finns de som frågar så. Det är inte människor som älskar patina, som brukar fråga, det förstår ni säkert. Och det är väldigt svårt att förklara, för någon som inte tycker att tidens gång och dess spår är det vackraste som finns, varför vi föredrar det här bordet precis som det är. 

Vi gjorde oss till och med av med ett ganska nytt och fräscht bord en gång i tiden, till förmån för det här. Och jag tycker bara det blir finare och finare, ju fler vattenfläckar som breder ut sig över den brokiga ytan.

For the love of köksbord med livserfarenhet och plats för många fler glada kaffestunder och mycket mer fotoarrangemang i bästa eviga kvinnor vintage-anda! Yes!