Dubbelexponering

Småsaker, gör mig glad. Ting utan tyngd, men av största vikt. Ibland uppseendeväckande i all sin litenhet, men oftast alldeles oansenliga. De flesta upptäcker dem nog inte ens. De små sakerna. Som de här tryckta korten - ni undrade kanske vad det var som låg på brickan häromdagen?

 

 

Varför finns det två uppsättningar av alla motiven? Mister du ett litet minikonstverk så står dig ett åter, eller? Jovisst, men det är inte det som är själva poängen här - poängen är att detta är ett Memoryspel. Kommer ni ihåg dem?

Själv tycker jag mig vagt minnas en variant ifrån min barndom, som låg i en alldeles solgul plastpåse när det inte användes, där alla korten föreställde något med anknytning till Postverket. Två gånger Postverket liksom. (Nuförtiden finns det väl knappt ens ett halvt litet postverk kvar...?!)

Memoryspel. Med 28 konstverk från Vår Gård i Saltsjöbaden, står det på förpackningen. Och på baksidan står det vidare att läsa om konstsamlingen där, som har anor från sent 1800-tal då Vår Gård var bröderna Ernest och Arthur Thiels sommarnöje.

Samlingen består främst av svensk konst från sent 1800-tal och 1900-tal, men även äldre verk och utländska konstnärer finns representerade.

Vad ska man då hitta på med sina Memo-kort? Man kan förstås spela memory med dem. Om alla paren finns kvar, vill säga. Eller så kan man hitta på något annat kreativt - som att göra en tavla av dem. Påhittiga Sandra, med Skrot- och Skräp-bloggen, har tillverkat inte mindre än två tavlor, med två olika uppsättningar motiv:  En med trafikmärken och en med lilla Anna och långa Farbrorn på.

Sedan finns det de som tillverkar sina egna spel, som Tove Frank. Hon förvaltar sin farfars frimärkssamling genom att göra bilder/fotografier av den, som hon sedan "förvandlar" till en helt egen dubbeluppsättning kort. Här hos Me and Alice hittade jag artikeln om Tove Frank.

Vad ska jag då göra med mina? Först låter jag dem säkert ligga kvar här på brickan, tills de blir alldeles lagom dammiga. Sedan plockar jag förmodligen fram några andra blommor, en sol eller två och minst en gladfärgad badboll ur den fräscha second hand-kartongen. Då blir jag säkert glad när det visar sig att all konst får plats i en hand. Därefter flyttar jag antagligen runt dem. Enligt alla konstens regler. Provar att placera ut dem på olika platser, i de små mellanrummen mellan andra saker. Vänder då & då lite förstrött på något av dem, vänder tillbaka, ser på framsidan. Synar dem i sina minsta beståndsdelar. Parar ihop några av dem för att direkt sära dem igen. Om och om igen. Tills jag tröttnar och bara njuter av all vacker konst på allra minsta nivå!

:)
/helena

ps Titta gärna in i Sandras läckert second handiga kök . Se bara på köksbordet - en vackert sliten hyvelbänk!