Det började med att jag fick syn på den här gulliga skylten. Om mjuka barn i närheten. Självklart saktade vi in. Visserligen låg vi redan och snigelkörde, vi befann oss ju mer eller mindre mitt i skogen. Men tydligen bodde det några barn i närheten i alla fall.
I alla fall, vi var på väg hem ifrån en trevlig auktion igår kväll och jag hade inte kameran med mig. Ibland måste man ta kameraledigt - även som bloggare. Så det så. Men då kan det bli så här. Man hittar ett motiv, som bara måste förevigas och så går det, nästan, inte. Min mobil är dessutom inte speciellt smart, snarare gammal och dum.
Sedan, när vi kom hem, och skymningen redan hade fallit, kunde jag inte hålla mig, utan var bara tvungen att ta ett par bilder på de två "objekten" som jag ropade in också. Haha, den som kan se vad den där blåa lilla saken i trappan föreställer borde få ett pris! För er som inte har så bra syn kan jag utlova att bättre bilder kommer, så småningom.
Nyss, när jag skulle ladda in dessa tre dååliga bilder, upptäckte jag att mobilen inte har tömts på bilder sedan Valborgsmässoafton. Så då tänkte jag tvinga er att ta del av dem också. En dörr här, en stolpe och en skylt där, och så en och annan vattensprutande staty förstås.
Borde nog inte ta några fler foton med den här mobilen egentligen, det är nästan ingen idé, men ibland är det ganska bra ändå. De fungerar lite som minnesanteckningar. Lite som att stenografera snabbt, fast med bilder. Ibland ser man vad det föreställer. Oftast inte.
:)
/helena
ps På tal om gammal och dum - jag bara älskar min stavningskontroll. Den godkänner inte ordet bloggare (!?). Vad den föreslår istället? Blottare! Vad annars?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar