- Näe, nu har vi inte dammsugit i dag heller. Suckade hon.
- Det är fotbollens fel. Konstaterade han.
- Men vad brukar vi skylla på då? I vanliga fall, menar jag? Det är väl ändå inte Fotbolls-VM oftare än vart fjärde år va? Undrade hon.
- Trötthet. Sa han.
Och nu är vi förstås tröttare än någonsin på grund av all fotboll som vi bara måste titta på. Men imorgon - då! Då är det också en massa fotboll ja.
:)
/helena
ps Funderar helt seriöst på att skriva en fotbollsdikt (!). En hyllningsdikt till denna skenbart enkla sport. Sporten som inte lämnar någon oberörd. Passionen som svämmar över, över en ynka liten boll. En boll som ständigt rullar, flyger och skruvas, genom den till synes oöverblickbart stora planen. Ja, ni hör ju. Förlåt, om jag tråkar ut er totalt, med allt mitt fotbollssnack. Men snälla, jag måste vädja till er som är mest skeptiska till "hela det här fotbollsspektaklet" - titta åtminstone på en match. Ge det en chans. Eller titta åtminstone en kvart innan någon match börjar, när lagen sjunger sina nationalsånger! Vissa lag (och deras supportrar!) sjunger så inlevelsefullt (och högt!) att man tycker sig förstå precis allt, fast man egentligen inte har en aning. Passionen! Och den ständigt levande glöden, mina vänner. Här behövs ingen osande tändvätska!
pps Minns ni den ursköna naturboken som jag hittade på Röda Korsets basar i våras? Vindar från Arktis (2008), Magnus Elander & Staffan Widstrand, Prisma. Det är från den som de ursöta fjällrävarna är hämtade. Sedan har jag bläddrat upp ännu ett nostalgiskt sportuppslag från 1962, i mitt gamla, söndriga, Tidningen Rekord-årsalbum. Bilderna är förstås finare i originalutförande, när jag inte har "trixat och fixat" med dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar