- Vad gör du...?? Jag hörde de små gullisarna tissla och tassla bakom mig, långt innan frågan ställdes. En liten kavat tjej med hästsvans och - otippat nog - rosa cykel hejade och ställde sedan den berättigade frågan. Mitt svar verkade inte göra den lilla skaran mindre förvirrad: - Samlar mönster.
För så kan det vara, ibland. Jag letar samband, mönster, former, nya världar. Hittar en ny rymd i en rar rabatt, eller en hel världsdel i ytan på en parkbänk. Och här förstår jag om någon undrar om jag har tagit något... Näe då, jag lovar, är inte hög på något annat än endorfiner och luften som börjar bli så klar att andas nu.
Ibland är det den perfekta färgkombinationen jag söker. Eller den absolut rätta nyansen.
Ofta ser jag något omedelbart. Vissa gånger blir jag överraskad när jag närstuderar något lite senare.
:)
/helena
ps Och jag håller fullständigt med er kids - kloka, genomkloka kids - bilden på det rostiga gallret över källarfönstret var bara trist. Obegripligt trist. Den ligger i tryggt förvar i papperskorgen nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar