Men tecknet för solros kan jag inte

Det var derby i stan. De blåvita hade åkt de få milen hit för att möta guliganernas älsklingar. Antar att de riktiga fotbollsfansen skulle lyncha mig, om de visste att jag kallade det för ett derby. Storlagsmöte på blodigt allvar, skulle de förmodligen föredra att kalla det. Nåväl. Ser ni killen som putsar dörren i bakgrunden? Han var så snäll och söt och undrade om han var i vägen när jag fick för mig att jag skulle fota ett tecken. Ser ju tecken överallt nu ju. Kan det bero på boken jag berättade om häromdagen? Jo, så är det nog. Sedan kom chefen ut i foajén också, han undrade om jag kunde tyda tecknen? Nä, sa jag. Han pekade och förklarade och jag kände mig som en (japansk?) turist med kameran i högsta hugg. Na. Jag tror det betyder na. För de tre första betydde Restaurang och de tre följande betydde, såklart, Chinatown. Så då borde väl det mittersta betyda na? Inte?

Fula gubbar på ICA. Fula gubbar på Emmaus. Ni vet ju vilka jag föredrar. Även om jag helst undviker fula gubbar helt... Färgkombon - grönblå och brun - har jag däremot alltid gillat, även om den kanske blivit lite uttjatad med åren. Fint retromönster på krukorna också.

Men jag köpte förstås inget. På ICA alltså. Eller jo, det gjorde jag. Diskmedel och sånt. Och det allra viktigaste: ROSA BANDET! I lördags invigde jag det, tjuvstartade det rosa lite grand. Och jag tyckte faktiskt att det var många som la märke till det. För inte var det väl så många som spanade in mina bröst av någon annan anledning just i lördags?

På Emmaus däremot, därifrån fick jag med mig lite smått och gott. Saker som vi tittar närmare på senare. Precis när jag tog den här bilden gick två höga hästar - med tillhörande ridande poliser - förbi. Och jag höll på att tappa både kameran och koncepterna. Fy fasen vilken imponerande syn, när de snuddar en så där nära! Men vi måste vidare. Vi trotsade alla färgglada, viftande fotbollsfans genom att gå i motsatt riktning. Mot maten!

Medan mannen var inne och hämtade oss exakt en och en halv rätt var, med sötsur sås förstås, kom jag på att jag glömt att fota en grej...

Glasfågeln jag hittade inne på Myrorna. Som om jag behövde en enda fågel till. Men den här ville verkligen följa med mig hem, den flaxade så trevligt med sina vingar, och skrockade så glatt när jag betalade. Haha, ser ni att jag bara gick runt, det nu väldigt mörka, restauranghörnet för att föreviga den? Fattade inte alls att jag "sköt av" med en byxbak i bakgrunden. Lyckokatten till vänster anade jag dock direkt, den viftade ju så glatt med sin lilla tass. Haha, kul och knasig bild, måste jag få säga själv.

Sedan var det ju den här skylten. Såg ni den på fotot tidigare? Den fick stanna kvar på Emmaus. Färdiga ord är väl inte riktigt min grej att ha på väggen, om de inte är handbroderade eller så. Men jag tycker om budskapet, det gör jag. Som ni säkert inte har svårt att förstå.

:)
/helena

ps Och vet ni vad det stod på baksidan av skylten då? Jodå, helt enligt ett av dagens teman: Made in China.