Stig att följa upp

Jodå, vi hann ut innan solen gick ner i söndags. Hittade en stig att följa. Eller hittade och hittade, jag har tittat snett på den här 1600 meter långa slingan många gånger tidigare, men alltid bara snuddat vid den. Har aldrig kommit mig för att gå själva rundan runt.

Med reliefen av en gammalrosa krysantemum är kulturleden i det anrika jordbrukslandskapet uppmärkt. Älskar det faktum att vi bor mitt i en så levande historia, för leden går nära vår ytterdörr. Ganska nära. Och här där vi bor finns det spår av det som varit. Mitt bland betong, asfalt och de snabbmatsaktigt byggda 50- och 60-tals husen finns det spår som leder bakåt.

Informationsskyltarna berättar om några av personerna som bott här och brukat jorden, änkan Ellika kommer jag ihåg. Ellika. Eller stavades det med ck kanske? Nä, tror inte det. Vilket vackert namn.

Vad är det då som är så speciellt med att en stadsdel bär spår av det gamla jordbrukssamhället? Sådana spår finns väl överallt? För all del, men här levde odlingarna i de många växthusen kvar ända till 1950-talets exploateringsiver nådde glashusen inpå knutarna. 18 växthus var de visst som mest, på en begränsad yta, en normal stadsdels yta, eller snarare en och en halv, om man vill vara nogräknad.

Tänkte att det vore kul att fortsätta följa stigen. Både bakåt och genom årstiderna. Gå uppför lutningen när tjälen har fastnat i marken, eller kanske vända om och låta bli att halka på nervägen. Se om hästarna får komma ut och andas ångfyllda vinterpustar. Eller om hagen kommer vara tom då. Se frostrosorna kröna växthusets dörr. Se nysnön täcka jordkällarens steniga tak. Blicka upp mot den gröna kullen när den inte är grön längre. Kullen där det låg ett torp en gång. Kanske var det där Ellika bodde?

:)
/helena

ps För er som bor här i Borås, eller besöker oss ibland, eller tänker besöka vår lilla stad någon gång, snart, eller när det blir varmare igen, för er kan jag varmt rekommendera ett varv runt den lilla kulturleden som startar på Kransmossens friluftsanläggning.