Handtaget är fint, och gulddetaljerna - de som fortfarande finns kvar.
Locket är fint.
Ja, locket är verkligen fint. Och den blommiga dekoren.
Pipen sedan då, den är framförallt fortfarande hel. Och fin.
Gissar jag rätt, om jag tror att ni gissade rätt? Att det var väl valda delar av en kanna ni såg då, i förrgår. Det är en kanna. Tror i alla fall inte att jag visat er den - ordentligt - tidigare. Kaffekannan, som kan vara fjolårets bästa loppisfynd. Tio kronor. Jo, ni läste rätt. "Hela" tio kronor, för en kanna som pensionerats för lång och trogen tjänst för länge sedan. Här hemma ska den bara vara till lyst. Lyst och fägring stor, som man säger. Eller det gör man kanske inte, men jag gör det.
Delarna är fina, men helheten blir fantastisk! Lite samma som med mannen faktiskt.
<3
/helena
ps Alla dessa otroliga gamla porslinspjäser, som går att hitta för nästan ingenting på diverse loppisar och auktioner. Och hela serviser, javisst, men oftast har man kanske varken nytta eller plats för dem. Delarna däremot. Många av de delar som inte använts så mycket genom åren - som kannor och snipor och skålar för socker etc. - är kvar i fint skick och blir därför utmärkta vaser eller krukor eller bara vackra saker att se på. Vet inte med säkerhet varifrån just den här kaffekannan kommer, siffrorna och bokstäverna i botten skyms av krackelyr, tyvärr. Hoppas bara inte att det var mina knasigt tåliga händer som orsakade det - ni minns väl läxan jag, till slut, lärde mig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar