-Åh. Åh, sa damen i kassan. -Åh, precis en sådan hade min mamma. Så sa hon, den trevliga damen i kassan på Stiftelsen Vitrysslands loppis. Och Åh, tänkte jag när jag fick syn på den vita hästen och den söta flickan bakom glas och sliten ram, där de stod liksom instuckna bakom ett par andra saker på golvet.
Kenny Porter. Efter att ha tänt starkaste lampan och lagt luppen över det minimala namnet i högra hörnet, kom jag fram till att det måste stå Kenny Porter där. Googlade runt en bra stund utan att hitta någon fotograf som hette/heter så. Men så hände något, plötsligt dök namnet Henny upp. Henny Porten. PorteN, med n på slutet. Skådespelerska och filmproducent. Framförallt skådespelare om man får tro den långa, långa, långa filmrollslistan hos IMDB.
Frieda Ulricke Porten, född i Magdeburg 1890, var en av sin tids flitigast anlitade filmaktörer. Hennes karriär sträckte sig från början (1906) av förra seklet ända fram till 1955. Från stumfilmstiden till talets gåva kom till användning även på vita duken.
Läser på wiki att hon, Henny, var gift med en judisk man och att det naturligtvis (suck) påverkade hennes liv och karriär negativt under för- och pågående krigstid. Ändå lyckades hon medverka i ett tiotal filmer under denna, minst sagt, turbulenta tid. Vilken prestation. (Man kan bara tänka sig hur extra viktigt det kunde vara för människors mentala överlevnad under krigstiden med underhållning, kultur och nöjen som ett slags desperat försök att hålla fast vid ett normalt liv. Som distraktion. Om ni förstår hur jag menar.)
Läs mer om hennes liv och karriär här på engelska Wikipedia.
Håll med om att fantasin går igång på högvarv när man hör några av filmtitlarna ur hennes digra filmlista: The Robber Bride, When She Start's, Look Out, Roses from the South, The Flames Lie, Trouble Backstairs, The Mistress and her Servant, The Queen's Love Letter, Imprisoned Soul och The Princess of Neutralia.
Precis exakt den här typen av vintage-skatter skattar jag allra högst. Föremål laddade med inbyggd historia. Föremål som bara väntar på att få berätta sin historia för dig. Helt plötsligt känner jag Henny. Nåja, känner till henne i alla fall. För bara några dagar sedan hade jag ingen aning om att den här framgångsrika, långa, filmkarriären ens hade existerat, och nu, ett loppisbesök, en överansträngning av ögonmusklerna och en googling senare vet jag både det ena och det andra. Kul, kul. Och intressant.
:)
/helena
ps Kanske blir Henny Porten en av dem jag följer upp ytterligare. En av dem som jag lär mig mer om. Kanske stannar det här, vid en snabb googling och ett ungefärligt hum om ett liv som levts en stund innan nu och här. Ibland blir det mer, ibland får man nöja sig med att ha kommit en bit på vägen. Bättre att veta något, än ingenting alls - som den vetgirige ofta får trösta sig med när lampan till slut måste släckas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar