Hur många gånger kan man blogga om samma blomma? Många. Men nu är det nog snart färdigsjunget för den här högljudda skönheten. Den sista utslagna knoppen sjunger på sista versen i sista anhalten - vasen. Förresten. Kunde ingen av er vana amaryllis-vänner varnat mig för att det röda färgämnet de utsöndrar verkar sitta som berget i botten på en av mina favoritvaser nu. Suck. Tips på bra borttagningsmedel, tack! Ättika, eller?
Kökets rhododendron-kvist visade sin inre skönhet en kort sekund innan de spröda blommorna skrumpnade ihop vid blotta tanken på den torra inomhusluften. Tur att bladen är så snygga i sig själva. Kan varmt rekommendera att ta in en radda gröna blad för lite tidig vårkänning.
Cyklisterna, skulpturen av Erik Höglund, har inget med min kvist att göra. Skulle inte falla mig in att stjäla ens den mest oansenliga kvist. Jag kvistade över till ett buskage här i närheten, där jag får lov att ansa bort en gren eller två, när jag så behagar.
Vi avslutar med en extra blick på min födelsedagspresent - bonaden med stort B! Här kan ni kanske börja ana vad motivet faktiskt föreställer. Lovar att fota den bättre och mer överblickbar vid ett senare tillfälle. Har inte hunnit göra några efterforskningar runt dess ursprung ännu. Kanske är det någon av er som vet vad signaturen AN kan betyda i det här fallet? Tar tacksamt emot tips.
Sköt om er.
<3
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar