I helgen, när jag stod några stadiga meter från Valborgsmässoelden, kom jag att tänka på de här fotona.
Delvis på grund av att själva majbrasan befann sig ett stenkast från den här platsen - Piondelen av Annelundsparken - delvis på grund av mina nuvarande mattbesvär. Eller besvär och besvär, det är snarare ett lyxproblem.
Ett så kallat problem, som rör den här mattans vara eller icke vara framför soffan som jag sitter och jobbar och bloggar i just nu. Mattan som vi köpte då (second hand såklart), sommaren 2014, och som jag tycker är lite för liten. Den fyller inte upp sin plats, och därmed fyller den inte riktigt sin funktion. Anyway. I snart tre år har den vita sidan varit upp, det bara blev så. Kändes väl lite ljust och fräscht kanske (säger hon som tycker att mörkt och murrigt är det bästa som finns...). Det bara blev så, den sidan hamnade upp från första början och sedan blev den kvar så - uppåt.
Sedan, för ett tag sedan, fick jag för mig att dammsuga den ordentligt, på båda sidor, och då hamnade den andra sidan upp - den gröna. Och nu känns allt lite nytt igen. Hela rummet fick ett lyft faktiskt. Inte så att mattan plötsligt blev större eller så, men känslan blev ny och större på något sätt.
Därför får den nog vara kvar så ett tag. Även om jag fortfarande håller ögonen öppna efter en storleken större matta. Men nu behöver jag bara hålla dem halvöppna. För den gröna sidan är ju skön. Och fläckfri. Nästan.
Återanvändning när det är som bäst - och mest bokstavligt.
:)
/helena
ps -Brasan är högre än morfar i år. Sa en liten tös som stod och höll en äldre kvinna i handen, samtidigt som kören gjorde sig redo för att sjunga om våren och maj och fåglar och buskar och vintern som rasat och allt det där. Haha, ja brasan brukar inte vara så stor där mitt i parken. Men varm var den, liksom stämningen. Och snart blommar pionerna igen - jag vet, för jag såg att stjälkarna trotsat den kyliga förvåren och var på god väg upp igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar