Minn e med mellanslag

Det är väl det jag är - en riktig grönsångare. Har ju alltid sjungit den gröna färgens lovsång. Lövsång. Love. Song.

Och så tycker jag om Nöt-Crème. Bästa vintage-fikan. Himla gott till kaffet. Bara att bre på ett lagom tjockt lager på ett digestivekex. Lagom att dela en påse på två. Fast egentligen är det för många kalorier, nästan som i en middag. Som i en trerätters till och med? Ingen annan middag ikväll alltså. Eller jo, något blir det nog. Något nyttigt. Kanske.

Förresten, minns ni varför bloggen heter som den gör? Det här med vintage har ni nog fattat vid det här laget, men det andra: Eviga kvinnor. E-viga kvinnor. Den minnesgoda kommer kanske ihåg att det var för att jag hittade så många saker som tillhört kvinnor på E. På auktion och loppis och så. Elsys lilla tavla till exempel. Och Esters underbara pennfack i trä. Och Evas sirligt, snidade träskrin. Bland annat. Därför blev det eviga kvinnor. Som en hyllning till kvinnorna på E. Och till alla kvinnor. Till det som för evigt förenar oss. Genom tid och rum och umbäranden och glädje.

Och så var det den lilla poesiboken. Den som också har tillhört Elsy. En annan Elsy, eller samma? De, av vänner och lärare och andra bekanta, mödosamt skrivstilsplitade raderna är skrivna för mer än sextio år sedan. Bläddrar bland förgätmigej och token som skriver i sin egen bok och en massa annat rimmat och fuskrimmat. Känt och okänt. Egendiktat och avskrivet. Något om fjärilar från självaste bibeln.

Och så kan jag inte låta bli att undra om ungarna idag berömmer varandra för flit. Vet de ens vad ordet flit betyder? På flera sidor i den rikligt handillustrerade poesiboken står det att Elsy är så duktig och alltid kan sin läxa. Är det något som skolbarnen lägger märke till idag? Om någon annan är flitig och kan läxan som ett rinnande vatten? Kan inte låta bli att undra just det, när jag ser flickan med den vackra gröna glittersjalen gå ner för den lilla vägen utanför mitt fönster. På vägen, som går från skolan och hem, bär hon på den mest färgglada väska jag sett. De starkcerise väskprickarna lyser ikapp med det glittrigt gröna i sjalen.

Till slut vill jag tillägna er den här, som Lena har skrivit i Elsys bok, under rubriken Minne (älskar hur hon efterklokt har tryckt dit ett av m:en i ordet skymmer efteråt!):

"Jag önskar

Dig lycka

Och skor som

Ej trycka och

ljus när det

skymmer och

inga bekymmer."

:)
/helena

ps Är det något bra på TV ikväll då? Vet inte. Jo, Skattjägarna. Om inte annat, så har den ursnygga, swimmingpool-gröna vasen placerat sig där, ovanpå TV:n. Och visst ja, glöm inte att gå På vintagejakt med Dominic Johnson-Hill, finns på URPlay, om ni missade säsongsstarten igår.