Blandband, sa vi. Det var något av det bästa som fanns. De skulle spelas sommaren lång. Det kunde vara avspelningar av de egna LP:skivorna. Eller inspelningar av favoritmusikprogrammen, som Tracks. Hela bilen skulle fyllas av den egna blandningen. Eller Freestylen.
Numera heter det låtlistor och laddas ner från diverse strömningssajter och lyssnas mest med hjälp av vita snören. Haha. Ja, vi gamlingar brukar tycka det är kul att kika på alla unga med vita, långa utväxter från öronen. (Nu finns det i och för sig ganska många gamlingar som använder den typen av hörlurar också, men ändå.)
Så vad gör man då med alla olyssnade kassettband som bara ligger och samlar damm? Slänger dem, säger den praktiske. Gör coola halsband av dem, säger den kreative. Eller drar ut själva bandet och gör en lång glittrande konfettigirland av den, säger jag! Blir hur bra som helst. Och hur mycket som helst. Mängden i den blå skålen ovan är från ett enda kassettband, fatta hur mycket det blir! Förlåt Ola Magnell. R.I.P. Men nu finns det så många andra - bättre - sätt att lyssna på.
I hallen vinkar Musse Pigg glatt åt Disney's initiativ att stödja medborgarrättsrörelsen. Heja! (Fast jag fattar faktiskt inte det här med att så många människor riskerar sin egen och andras hälsa genom att gå ut och genomföra LIVE-demonstrationer just nu, mitt i en farlig pandemi!? Håller med ministern som säger att alla demonstrationer borde ske digitalt nu. Använd din digitala röst, ekar jag.)
På den trilskande persiennen - som har stannat i ett för-det-mesta-för-mörkt-men-ändå-för-ljust-för-växten-när-solen-står-på-läge - har jag satt upp en väl vald del av ett träsnitt. Tänkte först skänkt tillbaka tavlan, som aldrig ville hitta någon bra plats här hemma, till second hand-världen igen, men sedan tänkte jag till. Pling bara. Ser ni snilleblixten slå ner? Varför inte bara spara innandömet av tavlan och låta solljuset sila genom det tunna, skira pappret? Snyggt solskydd för växten OCH något fint att vila ögonen mot. Så. Nu dansar de där, ballerinorna. Som i en midsommarnattsdröm.
Hittade förra årets julkort när jag rensade i mina pappershögar häromdagen. Blev aldrig att vi skickade dem analogt, lite synd, för de blev bra, tyckte jag. Tycker jag. (Men det borde jag väl tycka? Eftersom det är jag själv som har gjort dem... Och falsk blygsamhet luktar ju så illa...). Jaja. Vi gjorde ju det miljövänliga och skickade dem digitalt istället. Men jag behåller nog det har analoga exemplaret ändå, kanske kan det återanvändas och skickas i år?
Finast är ändå mannens teckning av glassbilen. Haha. Så fin. Och fyrkantig. Påminner om formen på barndomens bästa vaniljglass - puckstång. Minns ni den? Fanns nog med jordgubbssmak också, tror jag.
<3
/helena
ps Längst ut till höger på köksväggen har jag hängt upp en kopia av en av Karen Othelius mysiga teckningar ur sång- och lekboken: Ordspråksskatten. Text och musik av Linda Börjesson. Isaberg Förlag.
Vet att jag har tipsat om boken förut, men tänkte det kunde få bli ett favorittips i repris. Sång, skattjakt, färgglada illustrationer - och ordspråkskunskap - i en enda bok. Rekommenderas varmt. För lagom stora barn och vuxna. Sommarlovsläsning, musik (CD ingår) och aktivitet i ett bokpaket. Finns fortfarande att beställa hos förlaget, såg jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar