...kan två små kusiner hamna i en gammal tjockteve. Kollage-mani kan vara ett sätt att spara något ett tag till.
...får man en nostalgisk känsla i kroppen när man ser två verkliga idoler på en och samma bild - allas vår Astrid Lindgren och humorpennans egen Hans-Eric Hellberg. De ungas verkliga vänner. Och så Lindeman då, de där bästa sketcherna verkar ju liksom aldrig gå att slänga.
...blir en oanvänd instruktions-CD förvandlad till coaster. Till den första sommarhettans hett eftertraktade vattendroppe.
...spetsas en obehaglig papperslapp högst upp på ett spett. När ska mänskligheten lära sig att pengar bara är ett sätt att byta varor och tjänster med varandra? Jag bara undrar. Det finns ju inget annat värde i dem. De är bara symboler för vad vi kan göra för varandra. Antingen de är gjorda av papper, plast eller digitala ettor och nollor. Om det inte handlar om loppis-pengar förstås, den typen av växel och mynt och småsedlar är ju helt obetalbara!
Fast jag kommer nog att klämma dit en av mannens otaliga små spirande trudelutter i form av glada, dansande åttondelar och andra personliga notnoteringar istället - överst i högen med mer eller mindre livsviktiga kom-ihåg-lappar.
The End. (Det står ju så på baksidan av det där julkortet som vi gjorde en gång i tiden. Nu måste jag väl ändå ta och slänga det här överblivna tomtekortet till slut...).
<3
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar