Jodå. Jag plockar fram en fin gubbe, så där som man gör. Allvarligt talat tycker jag att gubbarna behöver lite uppmuntran. Alla de goa gubbarna alltså. De som inte märks så mycket. De som inte upptar hälften av tiden i media. De som inte begår brott. De som inte bara tänker på sig själva hela tiden. Alla män som är som folk är mest - goa. Det är dem jag skulle vilja uppmärksamma och hylla lite. Som han som inte bara kunde sitta still i soffan, utan tog sin buss och åkte ner och hämtade en busslast full med kvinnor och barn i Ukraina. Vilken grej! Bara för att ta ETT exempel av många många.
Vad ska ni göra under Earth Hour då? Spela spel? Äta något gott? Sova ut? Ta en promenad? Vet inte riktigt vad vi ska göra just den här mörklagda timman, just i år. Förmodligen blir det mys av något slag. Vi har en handfull värmeljus kvar och något smaskigt på gång i kylen.
Minns ni att jag berättade om att vi ransonerar oss själva från sådant som inte känns så där jättemiljövänligt? Som värmeljus. Vi köpte en trettio-pack inför den mörka säsongen i vintras, och sedan fick vi inte använda fler än så innan vårljuset knackade på. Så det så. Vi har klarat det galant, kan till och med tända flera ikväll, om vi vill, bara för att mysa till det lite extra liksom.
Det är så vi brukar tänka; att man måste försöka bli lite lite klimatsmartare hela tiden. Jo då. Försöka hitta just sin egen balans på något bra sätt. Fast sedan händer det ju att man syndar också. Såklart. Man är ju inte mer än människa. Usch. Har så himla dåligt samvete över att jag unnade mig ett onödigt inredningsmagasin. Fick sådan abstinens efter att bläddra i en alldeles ny papperstidning.
Dum grej, med tanke på det dåliga samvetet som gnager, och att det är så lätt att läsa allt via nätet och olika appar idag. Själv läser jag helst i pappersformat, men då funkar det ju väldigt bra att låna från bibblan. Brukar ju göra det numera. Men den här gången unnade jag mig en ny. Så kan det gå.
Hur ska jag klimatkompensera för det nu då? Hm. Jo. Vi har just betalat vår medlemsavgift till den fantastiska lilla storslagna plats som heter Alphem, till exempel. En plats full av fågelsång och höga träd. En plats att bevara - både i hjärtat, på jorden och för eftervärlden, tänker jag.
Annars?
Jo. Sitter och funderar på vem som är världens äldsta bloggare nu då? Nu när Dagny skrivit sitt allra sista inlägg, åtminstone på den här jorden. Inte kan det väl vara jag? Haha. Nej, jag skämtar naturligtvis. Det måste väl finnas någon som är yngre än etthundranio, men äldre än femtiotvå? Som bloggar på för glatta livet där ute någonstans, menar jag?
Spökhistorier. Va? Jo. Passar inte det bra att berätta under Earth hour? Sitta runt ett endast stearinupplyst köksbord och berätta om gastar och vålnader? Fast bara snälla förstås. Inget blod. Inga kalla kårar, bara ljumma vårvindar och lagom slätstrukna lakansspöken.
Bara en tanke. Ni behöver säkert inga fler myspys-förslag. Ni vet säkert ändå vad ni ska göra där i mörkret. Kramas!
Sköt om er.
<3
/helena
ps Ikväll tänder vi våra ljus för dem som inte får höra fågelsången igen. För alla de miljoner som lämnat oss under den pågående pandemin. För alla som dör i onödan, i alla våldsamma, omänskliga konflikter och krig.
För alla barn som lever under orimliga livsvillkor i olika oroshärdar runt om i världen, och de som aldrig fick bli vuxna. De tänder vi ett extra ljus för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar