Safir på Percy-vis

Vad är det nu som har fått hoppa upp på den älskade, ärvda, bokmärkesprydda piedestalen?

En Safir! En Percy-blå Safir! Visst kan man ganska ofta hitta hela lådor fulla med diverse vackert Gefle/Upsala-Ekeby-porslin på IRL-auktion - i perfekt skick dessutom, men när man hittar ett alldeles ensamt, lagom avskaft, lövformat fat i välgörenhetsaffären, så känns det lite extra bra. Jag är alltid beredd att betala aningens mer när en stor del av summan (förhoppningsvis) går till något riktigt bra och behjärtansvärt.

Tycker den ser ut lite som en solfjäder. Osar glamour. Lite Art Deco så där. Älskar att fundera över hur det/den har använts. Fundera över vem som har använt det så flitigt så att guldkanten har börjat flagna? Flagna på ett fint vis. Undrar hur många liv det har haft innan det fick hoppa upp på vår piedestal? Baksidan skvallrar i alla fall om den ungefärliga åldern. Någon gång mellan 1939 och 1959 är det tillverkat. Glasyren Percy-blått började användas i slutet av 1940-talet, om jag har förstått det rätt. Mina foton gör kanske inte nyansen riktig rättvisa, tycker att den drar lite åt lila i visst ljus.

Vi får se vad fatet kommer att användas till. Kanske ska jag låta någon av mina små broscher få sin nattliga vila på det? Det är iofs fint bara som det är, i sig självt. I all sin avskavda glans.

Just nu är jag nöjd med att kunna gå och norpa en och annan fruktsmakande Mentos rainbow från det. Känns passande att äta lite regnbågsfärgat, denna extra stolta vecka. Pride!

Någon klok svarade på frågan: Varför är Pride-veckan viktig? - För att det alltid är viktigt att uppmärksamma kärlek och mångfald, svarade denne kloke.

Love and peace, vänner.
:)
/helena

ps People have the power na-na-naa people have the pooower tra-la-la-la liksom. Kan bara inte sluta nynna på denna hopplöst hoppfulla strof.