torsdag 7 september 2017

Säg det med en bonad


En av de roligaste sakerna med att röra sig i vintage-, antik-, second hand- och loppisvärldarna är alla samlingar. Alla ugglor. Alla hästar. Alla elefanter. Många, många elefanter snablar runt där ute i second handland. Gröna elefanter. Elefanter i trä. Elefanter med betar. Utan betar. Med brutna ben. Och så vidare.

Särskilt på så kallade dödsboauktioner blir de tydliga - samlingarna. När de ropas ut i klump. När de står uppradade tillsammans. Och ståtar med all den skattjaktsglädje som bara en sann samlare kan känna, när hen hittar ytterligare en...elefant.

Det finns ingen hejd på vad folk samlar på. Ofta smyger det sig på en. Som mina vita Rörstrandslyktor (värmeljushållare). Inte visste jag att jag samlade på dem, förrän de var tre. Och sedan tre gånger tre.

I ett av alla ljuvliga nummer av månadsmagasinet Hem & Antik (nr 3, 2013) finns en samling med broderade ord. Bonader. Hon som samlat dem heter förresten Helena. Fint namn, va? 3000 väggbonader! Det blir många tre gånger tre det. Puh. Tur att de går att rulla ihop, tänker jag.

Tänkte att jag skulle dela min favoritbonad och den lilla faktarutan om bonader med er:
  • Under 1800-talets senare del blev bonader en fluga i borgerliga hem.
  • I början av 1900-talet hängde broderade väggbonader i vart och vartannat hem. Storhetstiden varade in på 1920-talet.
  • Bonaderna var spridda över hela landet, men var vanligast i Småland och Västergötland.
  • På 1930-talet kom funktionalismen och väggbonader ansågs vara lite löjliga. 
  • I slutet av 60-talet togs bonaderna fram igen, den här gången av nostalgiska skäl.
/hämtat ur Hem & Antik nr 3, 2013
som i sin tur hämtat det ur boken:
"Små, små ord av kärlek..." (LT:s förlag) av Jane Fredlund

Och så min favorit då:
"Ett gästfritt hus är som en kornrik lada
Der (Där) tusen fåglar höja röster glada"

Fint va?

:)
/helena

ps Oj, vilken resa! Titta här! Hos Hem & Antik. Vilken härlig resa de erbjuder sina läsare! Under rubriken "Engelska konstnärshem & trädgårdar". Till Eastbourne. I Virginia Woolfs fotspår. I Lee Millers. I Churchills och William Morris'. Spännande! Skulle gärna åkt med, om jag hade haft möjlighet. Tyvärr är det för sent att anmäla sig. Men jag tänker att man kan göra en egen copy paste på hela resplanen och upplägget. Jag tänker i alla fall kopiera av det. I fall någon skulle känna för att bjuda mig på en englandstripp snart...

Vi som snällt får stanna hemma den här gången, får nöja oss med ett par avsnitt av Antiques Road Trip på åttan. Och att lusläsa min blogg på fakta (och vidare länkar) till Lee Miller (ni får själva söka härinne, om ni vill). Och så kan jag varmt rekommendera filmen Churchills hemlighet (Churchill's Secret, 2016), om ni inte har sett den. I den åker han till sitt vackra familjehus Chartwell. Med suveräna skådespelarinsatser av bland andra Michael Gambon och Romola Garai. Garai spelar en sköterska med det underbara namnet Millie Appleyard. Bara en sådan sak!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar