fredag 15 september 2017

Som hand i handske


Seriöst nu - blir dagarna bara kortare och kortare, eller?

Jo, jag vet att det är en korkad fråga. Men det är så svårt att vänja sig vid att man har kortare och kortare tid på sig, innan skymningen gör en sömnig. Även fast man är nattmänniska av födsel och ohejdad vana, kräver solens semester mer av ens kropp. Tupplurar mig själv till att göra lite mer än jag borde, men det är ändå svårt att hinna med.

Därför sitter jag här nu igen, när veckan redan slagit elfte timmen, och vet inte hur jag ska reda ut allt som ligger ofärdigt framför mig. På arbetsbordet, på skärmen, i minnet. Överallt ligger det. Och liksom trycker på, för att få komma ut.

Önskar att alla idéer kunde vara flygfärdiga ifrån början, likt fågel fenix bara resa sig upp på sina nykläckta skrivbordsben och breda ut sina vingar. Men så fungerar inte livet. Och tur är väl kanske det. För de flesta idéer bli ju faktiskt bättre av lite marinad. Av att ligga till sig en stund i bakhuvudet och suga åt sig av all den goda hjärnsubstansen.... Hu, vilken äcklig liknelse. Förlåt.

Nu åskar det visst också. Bäst att lyssna noga så att det inte kommer närmre. Hade tänkt att - äntligen - renskriva del fyra av Spår i gräset, som jag skrev för två veckor sedan. Vill gärna att ni ska få ta del av den. Kanske hinner jag få in den hit redan ikväll. Åskan mullrar olycksbådande, när jag tänker tanken.

Inte har jag hunnit gå och förtidsrösta heller. I kyrkovalet, som jag hade tänkt. Bryr mig mest om deras viktiga sociala funktion, som ni vet. Vill att de ska fortsätta vara en av alla samlade krafter, som finns där när någon behöver en extra utsträckt hand. Vill rösta för humanismens fortsatta framfart. För solidariteten. För medmänskligheten. Får väl försöka hinna gå till vallokalen på söndag då. Hoppas jag orkar bara.

Avslutar med lite jobb. Lite roligt jobb. Mannen och jag lyckades med gemensamma ansträngningar hitta förlagan till Hasse & Tages Blå Stetsonhatt. The Velvet Glove, heter den. Av Harold Spina. Fin text faktiskt. Och lite kul.

Hittade en version på tuben, där komikern Jerry Colonna sjunger den på ett minst sagt särartat sätt.

Vet ni förresten vad Colonna - som var både skådespelare, sångare och showartist - var särskilt känd för? Lååååååååååååååååånga vooooooooooookaaaaaaaaaaaaaler. Att kuuuuuuuuuuuuuuunna hååååååååååååålla uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuut lääääääääääääääääääääänge på deeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeem. Lääääääääääääääääänge, alltså. Sorry, lite öööööööööööööööööööööööverdrivet, jag vet. Är trött. Och knäpp. Skyller i alla fall på det.

Här kommer texten också, för er som är intresserade:


THE VELVET GLOVE
av Harold Spina

Last night as I was strolling by
There on the ground I found a velvet glove
Whose can it be, and where is she
Is she for me at all, and will I fall in love

She must be lovely as the music of the night
She's lovely in the moonlight glow
Fairer than the roses that she wears
And dainty as a cameo
There must be firelight dancing in her hair
And where she walks the air is rare delight
How I wish I could be the one
To hold her in his arms tonight

Will she return to love and learn
That she's the dream that I've been dreaming of
I just know this, she'll understand
And let me kiss the hand that wore the velvet glove

La-da-da-de-dum the velvet glove
La-da-da-de-dum the glove I love

I know just this, she'll understand
And let me kiss each finger of the velvet glove

1, 2, 3, 4, 5,...6..., Egad!



:)
/helena

ps Lite konstig bild i sammanhanget kanske, men jag tänkte lite så här: Att det inte behöver vara svårare än att köpa ett par handskar second hand för att vara lite miljövänlig. Ett par i sammet, kanske? Eller något varmare nu när kylan närmar sig. Passa på att ta en kopp kaffe i Eriks fik om ni går in på Erikshjälpen någonstans. Eller hos Kupan, Röda Korset. Eller någon av alla de andra second handinrättningarna som serverar fika. 

Sedan vore det ju bra om ni tog med er något fint dit också - att skänka. Något som ni tröttnat på, som någon annan skulle bli själaglad över att få ta över. Som lådan jag hittade för ett tag sedan. Kanske är den gammal på riktigt, kanske låtsas den bara. Poserar liksom. Är uppbyggd av gamla delar. Ett så kallat "äktenskap", där delar plockats från olika håll och tider. I vilket fall är den fin. Och mycket prisvärd. Och bara min!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar