Det bästa med att vara vuxen är inte att man får bo var man vill.
Eller att man får dricka hur mycket kaffe man vill. Tills man storknar och får halsbränna och magsår, vill säga.
Eller att man efter femtielfte kaffekoppen kan fortsätta stressa sig fram genom livet, som om inget hade hänt.
Eller att man kan/får tävla med andra vuxna om vem som är allra, allra bästa på att lägga livspusslet så fint tillrätta som möjligt. På millimetern liksom.
Eller att man får ha hur många soffkuddar som helst.
Det allra, allra bästa med att vara vuxen är att man kan/får/bör ha barnasinnet kvar. Hur länge som helst.
Jag menar, som barn har man ju egentligen bara en enda sak att se fram emot: Att bli vuxen. Och hur kul är det egentligen? På en skala. På en skala-banan-skala.
:)
/helena
ps Synd bara, att alla barn i världen inte får möjlighet att vara barn - in the first place, menar jag.
Har tyvärr inte sett kvällens viktiga gala, har pysslat med lite annat... Men snart går jag säkert in på ett av mina allra, käraste favoritställen igen. Till de som i första hand bryr sig om andra hand. Till några av alla de som har ögonen stadigt fästa på barnens bästa: Erikshjälpen, Myrorna, Röda Korset, Emmaus med flera.
Och jag kan vidare rapportera att den allra bästa musikermannen just nu håller på att plocka fram och plugga in världens kanske allra roligaste låt, av en av världens allra roligaste män. Puss på er...a allra lekfullaste pannor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar