Tänkte att vi kunde behöva ett stort garv. Ibland är det enda sättet att börja veckan. Att skratta åt det hela, menar jag. Åt att allt börjar om igen, utan hänsyn till att man inte ens hann göra hälften av allt det man skulle ha gjort förra veckan. Haha. Ja, jag försöker faktiskt skratta...
Försöker muntra upp mig. Med lite Arcimboldo-inspiration (scrolla ner er inne hos engelska wiki och kolla in hans märkligt mänskliga mästerverk - uppbyggda av grönsaker, böcker och annat smått och gott. Ni har säkert sett dem många gånger förut, men jag tycker att ni ska ta er tid att verkligen titta. På alla detaljerna). Känns inte riktigt som att min "Candyman" platsar i samma liga som 1500-talsmästarens fantasifulla alster va?
Nej, nu ska jag jobba vidare här, bland annat med fler saker in hit... Ska bara äta upp en snorkråka först. Eller två.
:)
/helena
ps Minns inte säkert om vi har sett Candyman (skräckfilmen från 1992. OBS! Det finns flera filmer med samma titel), tror det. Får väl ta och slå upp C i vår egen "filmbibel". Känns alltid kul att se skräckisar med lite ålder på, de blir liksom ofta mer kul än skrämmande. Men då och då bjuder de ju faktiskt på en råare finess än dagens ibland överdrivet filmtekniska under.
Vi började kika på Spider Baby or, The Maddest Story Ever Told (en originell skräckfilm från1967, som går under beteckningen Comedy/Horror på IMDb) igår kväll, men det blev lite sent, så vi fortsätter nog att sätta tänderna i den här gamla rysaren om kannibaler (?!) ikväll. Eller imorgon kväll kanske.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar