Snön har smält, igen. Lervällingen är tillbaka där ute, igen. Och jag tänkte att jag skulle leka Moder Natur, igen. Vi börjar med vårens minsta och mesta solar - tussilago. Hästhovar, som vi också brukar säga. Kärt blombarn har många namn.
Sedan skapade jag en riktigt pastellpralin. Vårens frasiga primadonna - miss Tulip. Tulpanernas färgprakt och mångfald är oräkneliga, otaliga. Otåliga väntar vi på att vintern ska ta slut och låta tulipanatiden slå ut. (Fast numera väntar vi väl inte så förfärligt länge längre. Nuförtiden blommar The Tulipan en god stund innan tomten har hunnit vattna färdigt sina arbetsamma renar.)
Daffodil. Ett sådant roligt namn på en extra glad blomma. Påsklilja, jag har alltid tänkt att det är ett väldigt begränsande epitet på den här mångfacetterade charmören. Den borde få upprättelse och få blanda sig i fler buketter och arrangemang. Den borde ingå i fler våruppsättningar än bara det korta gästframträdandet till påsk, tycker jag.
Och kanske skulle den trivas bättre ihop med en rosa tulpan eller två eller så och ett par skira grenar, än att nästan alltid umgås med sina nästan exakt likadana vänner? Bara en tanke. Och tre små, stiliserade vårblommor jag fixat ihop till er!
Alltid lika kul att klä på sig vårblicken och försöka härma det oefterhärmliga. En stilla önskan om att få äga ett uns av naturens makalösa sätt återupprepa sig, utan att för den skull någonsin bli tråkig.
Sköt om er.
<3
/helena
ps Här hittar ni tre primörer till - om ni vill titta på dem igen, eller helt enkelt har missat dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar