Plötsligt händer det - ett bildregn! Det var när jag gick och plockade bland prylar som ska användas till diverse fotningar den här veckan, som jag kom på det: Det var väldigt längesedan jag fotade min dag. Helt enkelt några oredigerade bilder från vardagen full av vintage. Så, nå, vad säger ni? Är ni på? Okej. Vi tar det väl från början.
Min arbetsdag bland vintage-sakerna började med att jag plockade bort ett par små klimatdebattmålningar som var torra bakom öronen nu.
Sedan ströks strykning snabbt från dagens göromål - check!
Ett nätt lager damm ströks bort från den här pippin. När jag ändå gick förbi liksom. Damma i förbifarten, bra grej.
En speciell gammal tidning letades det efter, en god stund utan resultat. Fann den här istället. Kul att läsa om jul när sommaren precis är i antågande. Det brukar jag göra varje sommar, som de trognaste av er säkert vet.
La upp mina sötaste saltaste nappar på ett snygging-fat - blir ju ännu godare då, menar jag. Kaffe...
...måste man ha till. Det är sedan gammalt. Saltgodis plus kaffe; lika med en favorit ända bak till ungdomstiden. Med andra ord; alltid. Typ. Gott gott.
Borde kanske ätit en apelsin som mellis också? Men jag tittade i alla fall på några, när jag passerade den här smaskiga vintage-tavlan på väg tillbaka till skrivbordet.
Redigerade en del foton, bland annat till er. Deja vu, eller hur?
Försökte sedan skapa en bild jag gått och funderat på. Något med moln. Äsch. Det blev inte bra. Vi går vidare.
Började bli dags att tänka på mat, igen. Någon fin en skulle ju komma hem från jobbet snart, ska bara vattna klart. Så, det gick fort.
Efter maten lades scrabble-brickorna upp på bordet. Dags att baka baka liten ordvrängarkaka. Ungefär så.
Nja, hade ingen bra bokstavsdag, blev mest pannkaka, eller inte ens det. Men det var charmigt att vi la hona. Och fux.
Kanske flaxade tankarna iväg på annat? Noll ord-koncentration? Vintage on my mind? Always.
Vi la undan penna och protokoll och mannen gick och vilade en stund. Det är krävande att tänka ut ord direkt på maten, ska ni veta.
Själv kunde jag inte sluta tänka på vart det där inredningsmagasinet tagit vägen, som jag ska använda i ett inspirationssammanhang snart, är det tänkt. Hittade det fortfarande inte. Argh. Arg? Nä. Bara lätt irriterad.
Paus-bild. En favorit i repris (fast nytagen för dagen ändå). Ett av alla nya sätt att använda de redan använda sakerna på. Ett gammalt kub-pussel som får bo i vasen jag ärvt från farmor. Tycker det blir en bra kombo så här.
Åh. Suddiga penslar och välanvänd färglåda, såå fint. En avfotad halvsida, ur en tio år gammal Sköna Hem.
Det börjar dra ihop sig, kvällssolen är på ingång.
Kom bara på; att jag glömt påminna er om att titta på Bella. Bella bland kryddor och kriminella. Finns på SVT, Öppet arkiv, men bara en vecka till, om jag förstod det hela rätt. Har en hel radda skärmdumpar därifrån, som jag glömt att dela med er, och snart är det försent att se den. Äsch. Hoppas den läggs upp på nytt, för er som inte hunnit puttra och klura tillsammans med Claire Wikholm, och en hel radda andra bra skådespelare, i denna lättsamma, halvgamla, sköna serie-pärla.
Nähä, hör ni. Visserligen är den här gamla skatan en nattuggla av rang och ohejdad vana, men nu får ni inte vara med längre. Nu ska jag göra lite andra grejer. Vintage-grejer? Såklart!
Sköt om er.
Och kram.
/helena
ps "Om gud hade menat att vi skulle springa utan att komma någon vart, hade han gjort oss till mimare." Haha. Kan man annat än att gapflabba åt ett sånt citat? Sagt av karaktären Bella (som är lika delar kokboksförfattare och amatör-deckare, i teve-serien jag nämnde ovan: Bella bland kryddor och kriminella) när hon får syn på någon självplågande stackare som motionerar med hjälp av löpband på något gym, som hon väl råkade passera på sin utstakade väg mellan punkt a och b eller så. Haha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar