...lyssnar jag på det solblandade regnet, och tänker på alla dem som inte har något tak över huvudet längre. På de som inte har en bokhylla full med böcker som värmer. Och så läser jag om Malvina:
"... Malvina, havet brinner när det skymmer
och sköljer över askan av bekymmer
över livets vassa kanter, över agg och sympatier
och brustna hjärtans domedagsfobier
Malvina, utan mörker
över djup och svarta vatten
såg vi aldrig stjärnorna om natten ..."
...plockar jag ner Om Mått och Män från bokhyllan. Drar fingret över namn som Celsius och Ampère och funderar på att ta mig igenom första kapitlet i boken om Kirurgins historia - Läkekonstens begynnelse.
Läser vidare om en extra smart typ som levde för länge, länge sedan och som resonerade så här angående vad man skulle avslöja/säga till de blivande föräldrarna:
"... Mauriceau var en mänsklig och vis man. Så här lyder ett av hans råd till barnmorskor:
'Om jag var barnmorska och blev tillfrågad av föräldrarna om det skulle bli en gosse eller flicka skulle jag ta reda på vad de helst ville ha. Sedan skulle jag förutsäga det motsatta, för om barnmorskan fick rätt skulle de förundra sig över vilken skicklighet hon hade, och om det var fel skulle modern och fadern inte bry sig om det utan kärkommet acceptera det goda som kommer oväntat.' ..."
...surfar jag in till Nobel och tänker på dagens kloka män - OCH KVINNOR, tar del av både dåtidens och nutidens förunderliga upptäckter och vetenskapliga bravader. Tänker på hur många snilleblixtar som faktiskt slagit ner av en slags slump, eller rentav av misstag. Tänk bara, om penicillinet aldrig hade upptäckts, var hade vi då stått idag?
Jag tänker på att saker hela tiden går framåt, och undrar om vi äntligen närmar oss den slutgiltiga lösningen på cancerns stora gåta. Tänker på hur långt vi har kommit. Långt, men inte tillräckligt långt. Tänker på att det vore kul och bra och spännande - och rättvist! - om det fanns åtminstone en klok kvinna inklämd bland alla snillesnubbarna i frack, den där högtidliga kvällen i december.
Så trist att bråk och käbbel får sätta käppar i hjulet för årets litteraturpris! Eller rättare sagt uteblivna litteraturpris. Det är ju en sådan höjdpunkt för oss ordnördar när priset äntligen brukar annonseras, efter veckor - ja, månader - av spekulationer.
Men jag tröstar mig med de vackra och tänkvärda orden om Malvina:
"... Malvina, diset sveper över fjärden
och barn som föddes frysande till världen
Din kyss är sval och blå ibland
som vinden i schersminen
och röd ibland som hettan från kaminen
Malvina, utan molnen inga blixtar genom natten
och inget djup i glädjen under skratten
Malvina, snart ska frosten täcka marken
där snön har kysst en ros farväl i parken
Då går jag dig till mötes
som ett hav mot karga stränder
och värmer dina frysande små händer
Malvina, utan vinter ingen rimfrost över spåren
och ingen trotsig vintergäck om våren
Malvina, utan mörker
över djup och svarta vatten
såg vi aldrig stjärnorna om natten ..."
/Malvina utan mörker
av Ola Magnell
låten (poesin!) finns på albumet Blå Neon från 1987
<3
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar