Lila sommarbyxor
köpta en kylig höstdag
det blåser rakt genom benen
ångrar mitt köp.
Varför lever jag ett liv i ångest
blir kär först när älskaren har gått
våndas i resterna efter sommaren
när andra förbereder inför vintern
i vetskapen om att lågan har slocknat
först när kärleken tagit slut?
Jag försöker skära till
de orimligt långa byxorna
till längden på min egen dumhet.
Försöker få denna sommardag
med livets alla chanser och olyckor
ur sin omloppsbana
och vända den till passionerad kärlek.
Jag står ensam och lyssnar
till löven som svischar förbi i den kalla vinden
i mina lila sommarbyxor
fullpackad upp till knäna.
/Lila sommarbyxor
av Moon Chung-hee
ur Sång till gryningen
Svensk tolkning/översättning av Lars Granström
(Bambulunden
Författares bokmaskin
Stockholm 2013)
Vi fick med oss poesi hem. Från det lilla perrongbiblioteket i Mollaryd. Vi lämnade poesi och tog annan poesi med oss hem. Men det här är en annan bok. Har knappt hunnit öppna den än, bara bläddrat bland bilderna. Verkar lovande.
Kom ni ihåg att jag såg en stjärna? Eller om det var flera? På Emmaus, när vi var där och lämnade in lite konst? Minns ni? Att jag önskade mig en stjärna där och då. Här är den. En ljusstake med extra mening. Star for life. Från Kosta Boda.
Tack, käraste! Mannen överraskade mig genom att ha den med sig hem när han hade varit och handlat på ÖB för ett tag sedan. Hade visst ett par kronor över, sa han. Bra då att Emmaus second hand ligger vägg i vägg. Tack, min stjärna - för min stjärna!
Vi får kanske ta och titta närmare på den närmare advent, då ska den såklart vara tänd.
<3
/helena
ps Lättläst. Luftigt, men med viss tyngd. Snart har jag läst igenom den. Hon heter Moon, bara en sådan sak. Få ord, men mycket mening. Många bra strofer. Vardag i poetisk tappning. Liv och död och kondomer och läppstift i en salig blandning. Och mycket annat. Hör bara på några av titlarna: Kissande flicka, Om att flyta med, I kväll kan jag skriva, Som om jag åt ett äpple, Farväl till en fjäril, En kvinna tvättar sitt hår, När jag ser en lång man.
Ska vi ta en dikt till? En kort? Den heter Bekännelse och finns på sidan mitt emot de lila sommarbyxorna.
Jag skulle plocka bort
heta, avslöjande
ungdomliga ord likt löv
ord som en gång
grönskade som jag själv och
samla dem kring mina fötter
och njuta av dem
i långa tysta kalla dagar
för ännu ett kretslopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar