Julfägring anno 1907. Tyckte det var dags för ett par urklipp igen. Från Veckan 1907. Veckotidningen Veckan. En hel årgång - sammanbunden, hade jag. Sedan, när jag tyckte att den tjocka boken tog för mycket plats, rev jag helt sonika ut några extra snygga blad och behöll bara dem. Här följer ett par igen, som jag vill dela med er. Med helgknorr på!
En stjärnas födelse.
Snygga halmprydnader måste varje jul med stolthet innehålla. Varför inte en en klocka af halm?
Och så här ser den ut från sidan också.
Ska ni stanna inne framför brasan i jul? Bara mysa liksom? Och läsa i lampans glada sken? (Kolla in lampan på bordet. Även om bilden är skrovlig och suddig syns det att den måste varit fullständigt ljuvlig att skåda - med sina sekelskiftesblomster på!)
Nedanför den här bilden, och under rubriken Roande Vetenskap, hittar vi följande mycket informativa text:
"Att kläda en julgran är inte så svårt. Därtill fordras endast en smula smak. Annorlunda förhåller det sig, då man skall sätta fast ljusen. Använder man härtill, såsom vanligen sker, i spiral vriden ståltråd, så luta sig snart de små vaxljusen melankoliskt åt ena sidan, därvid de nedfläcka de under granen stående föremålen med vax eller stearin, härtill inträffar ej sällan, att de sätta de närstående grenarna i brand. För att hindra detta har man uppfunnit följande praktiska ljushållare. Man böjer en bit ståltråd på så sätt, som visas till vänster å vår teckning. På den minsta kroken sticker man ljusändan, och vid den längsta fastsätter man en förgylld nöt eller ett litet äpple. Fäster man nu hållaren så, som visas på bilden till höger, bibehåller ljuset alltid en lodrätt ställning, vilken riktning grenen eller kvisten än tager."
Och här har vi ju julens huvudperson. Alltid lika nyfödd.
Ständigt detta väder. Ständigt detta prat om detta väder. Ack ja. Som man sa.
"... En kamp mot stormen eldar modet, Och störst skalk är nordanvind. Hvad är alla då frostens pilar, För den, som till sin älskling ilar?"
<3
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar