Skrå, tänk när man sa så, om en yrkesgrupp. Det var tider det, antar jag, var ju liksom inte född då...
Här har de visst stämma, kan det stämma? Är tydligen på det där jobbiga, skämtsamma humöret idag. Hoppas ni har överseende.
Kul i jul. Två runda kul stakar med sammanlagt sex kulfötter, om vi ska vara nogräknade. Kulstakar med kul fötter. Eller nåt.
Och jag tar ofta på mig min guldigaste kofta.
- Skolplanschen med guldsmederna på. Tycker så mycket om färgerna, myllret av saker och frisyrerna (perukerna) förstås.
- Kulljusstakarna. Riktiga klassiker med tyngd. Allt är inte guld som glimmar, en del är ju mässing.
- En kanna, för valfritt blomster att tillbringa tid med... Hehe. Grönt glas i den här lite mer kakitonade nyansen är dessutom extra matchande till guldglitter, tycker jag.
- Ljussaxen. För helt rätt längd på veken. Bra att ha då. Nu mest en rar kuriositet.
- En kofta bara. Inget märkvärdigt märkesplagg, bara en kofta. En helt vanlig second handinhandlad kofta.
Skolplanscher. Jag stannar alltid upp och studerar dem ingående. Ofta finns det detaljer att upptäcka, för den som tar sig tid att stanna upp. Så många fina det finns. Måste finnas en för varje modern vägg och smak, tänker jag. Även historiska och religiösa motiv finns ju, för den som vill julpynta väggen med skolnostalgi.
<3
/helena
ps Blev inspirerad till det här inlägget av två skäl. Nummer ett: att det tydligen var Guldsmedens dag för någon dag sedan - förra veckan, tror jag. Och nummer två: Skattjägarna. Det danska programmet fyllt av allt från retroloppis till de mest utsökta antikviteter. I programmet som sändes på SVT i måndags fick vi se en hel fabrikslokal fylld med fantastiska glassaker. Vaser och kannor och champagneglas och ostkupor och allt man kan tänka sig. En genomskinlig och verkligt glimrande skatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar