Lite från min morgondag

Ibland blir saker varken hackade eller malna. Ibland blir de både ock. Ibland vet man ingenting. Ibland vet man allt.

En av de där sakerna som jag alltid vet, helt säkert, är att jag alltid är på jakt efter väggar. Snygga väggar.

Ibland är de bäst som bakgrund - väggarna. Hur snygga de än är, liksom.

Den här väggen påminde mig om ett månlandskap (som om jag skulle veta exakt hur ett sådant ser ut...).

Den här bilden ska påminna mig om att vi nog inte har tagit någon mer ingående titt i den här välbevarade, gamla katalogen ännu. Och det bara måste vi ju göra. En vacker dag. Eller en mulen, mysig höstdag kanske?

Alltså. Hur flummig blev gårdagen egentligen? Det vi skulle gjort, egentligen, hanns inte riktigt med, så då åkte vi på auktion istället. Bara svängde in på närmaste pågående slagauktion. Sommarauktion. Nästan proppfullt i auktionshallen. Fina saker under klubban. Verkligt fina. Kinesiska saker. Och svenska saker. Och flygande mattor. Och mycket, mycket mera.

Det är så sällan vi går på auktion numera. Men hur kul? Hur kul som helst! Och lite spännande. Och lärorikt.

Sedan var det tänkt att jag skulle fotat lite. Eller ganska mycket, om vädret tillät. Men det är här det hackade och malna kommer in. Jag skulle fixat till en utomhus High 5! vintage åt er, och lite annat, men det ville sig inte riktigt. Det blev något annat istället. Jag tror det var månen som bestämde åt mig, det kändes så.

Några bilder blev riktigt bra. Tror jag. Kanske bjuder jag er på någon av dem snart, kanske ska jag ha dem till annat. Vi får se.

Och rubriken satte sig själv, på något sätt. Jag hade tänkt något i stil med: Lite från gårdagen. Men min mån-påverkade hjärna ville visst något annat. Plötsligt hade mina fingrar bara skrivit ner det som står överst. Och så får det bli. Så får det förbli. Poesi i rubrikform.

Och några poetiska ord till. Snart några ord till. Vi tar det i ps:et. Först ett par ord om vad man kan hitta på auktion. Allt möjligt förstås. Men jag tänker på det jag brukar fastna för. Hur det brukar överraska mig, det jag hittar. Hur sällan det är det som jag tror att jag ska fastna för, som jag faktiskt fastnar för. Sedan kanske man inte alltid får med sig det man tänkt sig, så är det ju på auktion. Den som ropar högst och längst och mest, ni vet. The name of the bidding-game, så att säga.

Igår fastnade jag för något jag inte trodde jag skulle fastna för, och det ska vi snacka mer om en annan dag. Men några av vintage-grejerna ni ser på bilderna ovan, är sådana överraskande saker. Saker jag inte skulle vilja vara utan nu, fast jag inte visste att jag "behövde" dem bara några få minuter innan de blev mina. Lite så. Spännande, som sagt.

Och flummigt. Men ibland blir saker och ting ganska bra när de varken blir hackade eller malna. Mer mångalna, som i det här fallet.

<3
/helena

ps Lite improviserad poesi på en onsdag, kan det vara något?

Du

Imorgon

vet jag

Imorgon

vet jag

ingenting

Imorgon

är

en bit
en bit
en bit till
en bit
längre

fram

på

vägen

Imorgon

spelar
ekot
verkligen
ingen
roll
roll
roll

Imorgon

reagerar
re-agerar

Du

Imorgon

lever

Imorgon
imorgon
imorgon

ska

Du

slå

alla

med

häpnad

Imorgon

är 
mest
en ursäkt

för
att
slippa
leva

Nu

Du.