Här är slutresultatet av vår fotosession häromdagen. Ett kort till er som läser och begrundar och tar del av den saliga, och lagom krackelerade, blandningen härinne. Ett happy-kort helt enkelt! Kort och gott.
Kanske föredrar ni det mer så här? Mer naturligt. Mer som det verkligen är och ser ut. Kanske känner ni likadant med vardagen som är här på allvar igen? Kanske tillhör ni dem som föredrar att se den i vitögat.
Eller så är du en av dem som vill ha lite extra grädde på moset. På gröten. På måndagen och tisdagen. Och onsdagen. På vardagen. Bara en gnutta vitt. Lite ljusare. Lite gladare.
Själv föredrar jag bilden så här. Utan ord. Då hamnar fokuset på knoppen. Knoppen som påminner om att nya saker ska spira. Både i naturen och i kalendern. På jobbet och i skolan. Nya saker ska hända. Idéer ska kläckas, bearbetas och hitta sin form - i huvudet - i knoppen.
Var väldigt nära att jag kallade den här texten för Happy Vardag. Sedan tänkte jag att det kunde vara någon därute som skulle tycka att det kändes lite väl klämkäckt att få de två orden i ansiktet direkt när storhelgerna slutgiltigt är över för den här gången. Tänkte att det säkert skulle finnas någon som skulle velat ge mig en rak höger, om den sett ett Happy och ett Vardag ihop så där bara.
Den smockan duckar jag gärna. ;) Därför blev blomman en blomma till oss alla. Som bevis på tacksamhet och ödmjukhet inför tingens ordning - och sköna oordning. Ett bevis på att vardagen kommer med roliga och mindre roliga uppgifter till oss alla.
Mannen ska plocka upp gitarren och spela och sjunga på jobbet igen. Och jag ska plocka upp alla mina lösa trådar och försöka lösa upp ett par knutar. Skrivknutar. Och så ska vi leka Doobidoo. Jodå. Textremsor är på gång. De ska tillverkas i veckan som kommer. Det kallar jag en lättviktig arbetsuppgift. Fast med inbyggt tunggung då förstås.
happy vardag på er. Med ett litet försynt och pixligt h så här i början.
:)
/helena
ps Men blir det inte tid eller plats över för några fler vintage-bilder då då? Mitt i allt det spirande nya? Det är väl klart att det blir! Solklart.
pps Allt på bilden/kortet är ju vintage, åtminstone second hand i skjortans fall. Orkidén blommar också om och om igen. Kanske bäst att jag går och vattnar den medan jag har den så här färskt i minnet och på näthinnan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar