Under lupp - Konsten

Det får självfallet aldrig bara handla om (stora) pengar.

Eller enbart handla om tycke och smak.

Konsten får inte heller godtyckligt dömas ut som flummig och svårbegriplig. Och nej, den får absolut inte bara vara tillgänglig för en så kallad elit.

Några maktgalna pampar får inte komma här i sina höga hattar och göra diktatoriskt anspråk på att de vet vad som är bäst för folket. Varken när det gäller allt annat eller konsten.

Vi får aldrig reducera konsten till enbart ögongodis. Konst måste få provocera och ställa de obekväma frågorna. Konst får aldrig reduceras till utsmyckning eller enbart handla om dekoration. Visst, naturligtvis får vi färgmatcha senaste tapettrenden med oljemålningen från slutet av 1800-talet, om vi så vill. Och visst får vi tycka att konst ska vara vacker och skön och njutbar att titta på. Men. Men vi får aldrig, aldrig blanda ihop begreppen dekoration och konst.

Konsten är större än livet. Den innefattar allt. Den är hetare än en het potatis. Och likväl väldigt ljummen ibland. Den är aktuell och tidlös, gärna samtidigt. Den är politisk och politiskt inkorrekt, gärna samtidigt. Den ska vara tillgänglig för alla, ibland. Den ska tilltala en liten skara på en avlägsen plats (Nordpolen eller så...), ibland. Den ska säga oss något, eller lämna oss helt (för)svarslösa. Den ska spänna över jordens alla hörn och kanter. Den ska vara spännande och loj. Eller bara en ploj.

Det viktigaste är att den är fri.

Vi måste akta oss för styrning och censur. Vi måste slå vakt om friheten. Yttrandefrihet. Religionsfrihet. Åsiktsfrihet. Och den fria konsten att få ta del av - och skapa! - konst som verkligen säger oss något. Tidlöst. Andlöst. Men aldrig friktionsfritt.

Lite så.

Vad tror ni? Kan det bli en ny - återkommande - genre här inne kanske? Under lupp. Lite verkstad och mycket snack, hehe, runt något mer eller mindre brännbart ämne? Ja, kanske. Vi får väl se.

:)
/helena

ps James och Winston och Ulf och Ernst. En massa karlar finns det i vår bokhylla. Fortfarande. Men lugn bara lugn, där finns faktiskt några läsvärda kvinnor också. Gerda bor ju där. Och Kerstin. Och Janet. Och många, många fler begåvade och minnesvärda kvinns. Men det är ju ett helt annat inlägg. Ett som det på något sätt känns som att jag har gjort förut? Många gånger förut.

Nåväl.

Och nej, jag har inte hittat häftmassan, än. Har bara skavt bort några gamla, torra häftmassebitar från ett och annat vykort och en och annan annan uppsatt grej här hemma. Yes!