No title, men mycket fina grejer. Och jag.

Här ligger jag och duger, som han sa poet-Bob. Tror det var något i den stilen han sa i alla fall. I vilket fall ligger mitt lilla jag här. I detta vårt hem, där något alltid är på väg någonstans. In eller fram eller bort eller så.

Här ligger glasdropparna som väntar på att hängas upp någonstans. Och här finns vintage-djur av alla de slag.

Den här lilla björnen är på väg in i prylgarderoben. I prylgarderobside. Medan de andra är på god väg ut ur den/det.

Här ligger ett gammalt turistmål och de raraste torpblommorna. Studentnejlika, visste ni att det fanns en sådan? Och här ligger vår nästa högläsningsbok. Eller inte. Känns som att det är dags för något lite nyare nu, nu när vi just har läst ut Dolken från Tunis.

Här står bästa mannen och lyssnar på jäkligt bra musik. Och här står bordet som stod i den rufsiga, lilla täppan i många år. Har alltid gillat när utemöbler blir innemöbler. Tror bestämt att jag har visat er ett riktigt härligt favorithem i någon gammal Hus & Hem en gång - ett hem där just ett nätt trädgårdsbord fått flytta in och förgylla sin plats bland mera, så att säga, inneboende ting. Visst är det fint? Det bästa är att toppen går att lyfta av. Tänker mig att schackbrädet kan få husera där på toppen ibland. 

Vad som är det allra värsta med Covid-19? Inte är det att så många stora sportevenemang har blivit inställda i alla fall. Men. Men visst känns det ändå tråkigt för alla oss som älskar sport. Tänker mig att vi får ta och öppna den här mappen med samlarbilder från 1960-talet då och då, titta och njuta tillsammans. I väntan på nästa OS och allt det andra.

Vi tjuvstartar med de här bandygrabbarna. Kanske har jag visat er dem förut? Men vad gör det, de är ju så himla söta! Från Småland och allt. Borde förstås fotat dem bredvid vår slitna bandy-portfölj. Får bli en annan gång då kanske.

Hej. Och hopp. Och so long, för nu.

<3
/helena

ps Jo. Det står faktiskt den femte på den gamla blädder-kalendern i köket, fast alla fotona ovan är både pinfärska och dagsaktuella. Men det är inte femte mars som blivit kvar, och det är inte femte april som bläddrats fram. Tiden har bara stannat där, i juni förra året. På självaste Världsmiljödagen. En pretty bra dag att stanna upp inför, va?