Laleh. Hon står näst på tur att komma in i mannens sångrepertoar. Låtrepertoar.
Ni minns kanske att jag har som uppgift att få de kvinnliga noterna att växa. Öka antalet kvinnliga artister/textförfattare/kompositörer. Förvandla dem från blygsamma sextondelar till svulstiga helnoter, om ni förstår. Det går framåt. Sakta och säkert. Laleh står, som sagt, näst på tur. Eller Gwen Stefani. Kan ni inte se framför er hur min mogna man framför det där kavata, självlysande budskapet om att bara vara sig själv? Hehe. Eller höra honom sjunga om att han är just a girl? Det kan jag. (Nästan utan att fnissa.)
Under kvinnoveckan, veckorna runt 8 mars, framförde mannen nästan bara kvinnlig musik. Då, när inte hela samhället börjat smyga på tårna ännu. För att inte väcka Corona mer än nödvändigt och så där.
I nuläget är mannens normala pedagogiska/underhållande uppgift på äldreboenden och boenden för våra funktionsvarierade medmänniskor helt inställda, som ni säkert förstår och vet. Dörrarna hålls stängda om de vi måste skydda mest. Så är det bara. Men under tiden som vi väntar på bättre tider - och varmt väder som tillåter att man uppträder utomhus - växer de kvinnliga låtskrivarnas del av de redan överfulla låt-pärmarna vidare.
"The most important songwriter in the world"
Diane Warren. Låter namnet bekant? Citatet ovan är sagt om henne. Om man klickar sig vidare på engelska wiki och låter fingret följa den långa, långa listan med låtar som hon har skrivit är det kanske inte så svårt att förstå de stora orden. WOW! Vilken imponerande låt-CV årets Polarpristagare har. Vilka artister hon har samarbetat och skrivit åt/för. Beyoncé är bara en av alla mäktiga röster som Diane Warren har "tillverkat" toner till.
Jag fastnar en bit ner i listan. Filmmusik. Nominerad till en Oscar. Armageddon. I Don't Want to Miss a Thing. Med Aerosmith. Såå bra låt. Cher har förresten också sjungit Diane Warrens musik. Och Lady Gaga. För att bara nämna några av många namnkunniga musikaliska performers. Men det är hos Aerosmith jag fastnar. LIVE-versionen är också bra. Förstås.
Vi hoppar vidare från den imponerande Diane Warren, men stannar hos Aerosmith ett tag till. Vi hoppar rakt ner i det nostalgiska musikvideoträsket. Kommer ni ihåg de oförglömliga videos som Aerosmith gjorde till ett par av sina stora hits? Med Alicia Silverstone i huvudrollen.
Cryin'. Glömmer aldrig första gången jag såg den - det svindlande slutet. Och fingret i luften... Och Crazy. Också bra. Med en ung Liv Tyler vid Silverstones sida. För att inte tala om Amazing. Den är gullig och kul och knasig, videon alltså. Lite Tillbaka till framtiden känsla över handlingen. Fast tvärtom. Eller nåt.
<3
/helena
ps Hade tänkt ge er ett par riktiga filmtips också. Alltså långfilmstips. Några väldigt bra, som vi har sett i år. Med fler imponerande kvinnor i huvudrollerna. Men jag tror vi suger på den filmkaramellen ett tag till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar