Hej på er. Hade egentligen inte tänkt att blogga idag. Kände inte för att skämta. Kände inte för att vara på första-april-humör. Sedan tänkte jag om. Livet fortsätter.
Och vi kan ändå inte annat än att skratta åt att det finns hela länder som beter sig som barn. ETT land åtminstone. Vi läser att det finns ett land som har bestämt sig för att helt sonika förbjuda ordet på allas våra läppar. Visst låter det precis som ett barn som sitter i sin säng och tänker att monstren under sängen inte finns, om man bara blundar tillräckligt hårt och låtsas som ingenting?
Men livet fortsätter, även när verkligheten känns mera som ett skämt än alla världens samlade aprilskämt någonsin kunnat göra sammanlagt.
Ett par, tre cirkeldeltagare ville fortsätta öva på sina nyerövrade ackord även idag, så mannen leder med ledordet social distansering - men med mer hjärtlig inlevelse i allt det man/vi gör tillsammans nu. Ungefär så.
Och jag pillar med lite av varje. Började fundera över det här med påskkort.
Blir det ens någon glad påsk?
Jag sökte mig, som vanligt, till de gamla värdena. Det eviga. Det som alltid kommer finnas. Vände mig till en man som var verklig vän med orden. Gav honom sedan några andra välkända ord. Blandade och gav.
Klämde till slut i med ett brittiskt typsnitt med det modiga tillägget - bold. Hur slutresultatet blir vet jag inte ännu.
Men jag vet att vi måste fortsätta. Vara lugna. Modiga. Och våga vara lite glada också. Åtminstone gladish.
Sköt om er.
<3
/helena
ps Har ju fuskat lite här och använt mig av ett av mina bokstöd som grund. Ett bokstöd i utskuren metall i form av Shakespeare, designat av Jan Landqvist.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar