Filmtips - som utlovat

Jag lovade ju er ett par filmtips för ett tag sedan. Med kvinnliga förtecken. Så här kommer de. Tre underbara berättelser, på olika sätt. Eller om det blir fyra? Vi hann ju se en bra cineastisk grej i helgen också. Vi får se.

De här filmerna är inte för alla. De är inte lättsamma. Inte roliga. Eller jo, det är de ju, delvis, men inte bara. Det här är filmer som kräver lite mer än ett slött öga bakom en stor chipspåse, om ni förstår hur jag menar. Det här är tre, eller fyra då, verkligt bra och intressanta berättelser.

Tror bestämt att jag inte gör någon större sak av det - dem - den här gången. Är ju själv lite allergisk mot det här med ingående recensioner, de kan lätt avslöja för mycket, eller rentav ge en falsk och för subjektiv bild av handlingen. Därför blir det mera kort och gott än långt och invecklat.

• Aquarius (2016) - Med Sonia Braga i en magnifik roll. Fullständigt magnifik. (I avdelningen trivia måste nämnas inredning! Konst och möbler och hyllor fyllda av musik och annat intellektuellt godis!)
• Fugue (engelsk titel) Fuga (originaltitel) Kvinnan som glömde sitt förflutna (2018) - En stark film. Om en stark kvinna. Spelad av en suverän Gabriela Muskala, som dessutom har skrivit manus. Ska inte berätta så mycket mer, men låt mig säga att jag läste en recensent som enligt mig har missuppfattat kvinnan i filmen totalt. För mig handlar filmen om att älska sitt barn över allt annat i hela världen. Men ni kanske tolkar det helt annorlunda? Se den. Men som sagt, den är starkt berörande. Inte lättsam. Inte lättsmält.
• Three Billboards Outside Ebbing, Missouri (2017) - Med en Frances McDormand i högform! Tragik. Svart humor. Våld. Vardag. Men ändå inte alls vardag. Sam Rockwell gör en oförglömlig prestation som lokal landsortspolis här. Skrattade så jag tjöt när vi såg extras där han och hans mamma (!) sov tillsammans. Jag säger bara: - Mämi, mämi. Haha. Se. Se. Se. Men tänk på att både handling och språkbruk är av det mer våldsamma slaget. Ingen lek. Kraftigt krut, helt enkelt. Livsviktigt. Men väldigt roligt också.

Det var det. Och ja, just det ja - den fjärde filmen. Orkar ni med den? Jo, vi kör den också. Ännu en av alla dessa franska filmpärlor.

• Le mystère Henri Pick (2019), eller Mysteriet Henri Pick på svenska då. Om skrivandet, igen. Om den mer och mer samhällsaktuella frågeställningen angående om vem som helst kan skriva det där episka mästerverket. Det är frågan. Kan man baka pizza och skriva storslagna romaner samtidigt? Rolig. Pratig. Typisk fransk.

<3
/helena

ps Har inte sett den senaste filmversionen av Unga Kvinnor än. Young Women. Alltså Louisa M. Alcotts klassiska 1800-tals-roman om systrarna March. Däremot tycker jag det är roligt att tänka på att storheter som Elisabeth Taylor och Claire Danes båda har gjort tidiga skådespelarinsatser i två äldre filmatiseringar av samma klassiker. Och så tycker jag det är lite extra kul, att av de få av mina egna barn- och ungdomsböcker jag alls har sparat, är det här en av de som blivit kvar.

pps Tänk på att det finns flera filmer som heter Fugue, Fuga. Det gäller att välja rätt. Även Aquarius har använts som titel flera gånger genom filmhistorien.