Med ena ögat på dagens pressträff med Folkhälsomyndigheten och andra på solen utanför, väljer jag att dela årets påskkort med er. Jag väljer i först hand versionen med konfettiögon och glada versaler, trots allt det bedrövliga och svåra vi också befinner oss i.
Den stilla veckan har börjat. I år känns det viktigare än någonsin att uppmärksamma stillhet och eftertanke. Både på ett andligt, mentalt plan och på ett mer praktiskt, handgripligt sätt. (Oavsett om man är troende, religiös eller inte.)
Själv har jag alltid trott på kärleken. Bortanför alla gudar. Kärleken till varandra, den som bor inom var och en av oss. Det gäller bara att aktivera den. Att aktivt välja den. Den kära leken. På allvar. På lek.
Vi kommer känna mer gemenskap med våra medmänniskor världen över. Vi kommer samtidigt fortsätta ta hänsyn till varandra via social distansering och noggrann handtvätt, bland annat.
Vår nya virushjälte - Herr Tegnell - påpekar att ökad handhygien och ett visst fysiskt avstånd mellan oss, hjälpt mot de "vanliga" virus vi alltid har runt oss den här tiden på året - calici (vinterkräksjukan) och den vanliga säsongsinfluensan. Så varför skulle inte våra försiktighetsåtgärder - de vi alla kan bidra med att upprätthålla - hjälpa mot covid 19?
Så. Vad blir då kontentan? Jo. Vi väljer försiktigt positiva versaler den här veckan också. Vi väljer kärlek, eftertanke, reflektion, kamp, källkritik och omtänksamhet.
<3
/helena
ps Här började jag "pilla" med årets påskkort eviga-kvinnor-vintage-style. Där kan ni ta del av info angående Shakespeare-figuren som har lagts ovanpå blommorna i mitt gamla herbarium från 1940-talet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar