När jag tog den här bilden i somras tänkte jag mest på bilmusik. Nu tänker jag bara på Annorlundavisan:
"I Annorlunda där är fyrkanter runda där har ringar fyra kanter, där är glasbitar diamanter, där har de flintskalliga lockar...
...I Annorlunda där kan man se och blunda... ...där skiner solen hela natten där kan man torka sig i vatten, men annars är det mesta bara som det brukar vara. ...
Hm. Jodå. Idag känns det mesta som vanligt, samtidigt som världen känns helt upp och ner.
...I Annorlunda där är sjuka sunda där är alla gubbar unga där är bomullstussar tunga där betar bilarna på ängen där seglar båtarna i sängen...
Lennart Hellsing (med musik av Lillebror Söderlund) visste inte hur rätt han hade, visste inte att vi nu måste lägga till: I Annorlunda 2016 finns det många människor som vill ha en sexistisk pajas vid makten och låta kvinnligt vett och sans få fortsätta spela i den högre fantasiakten.
Jaja, vad är väl en bal på slottet, vad är väl fyra år i ett vitt litet hus i Washington? Mycket, mycket, mycket bekymmersamt.
Men upp till bevis nu då, på att det finns saker som är viktigare än att se ut med tillförsikt mot omvärlden. Saker som är viktigare än att vi fortsätter på den inslagna, viktiga klimatvägen. Upp till bevis, säger jag bara.
Som sagt, när jag tog bilden i somras tänkte jag på bra bilmusik, men alla vet ju ändå att Queen är bäst. Hela Jazz-albumet är bara bäst. Och ska man åka långt låter man Bröderna Blues följa med också. Think, och alla de andra superduperlåtarna från soundtracket, får tiden i bilen att flyga iväg. Får de gröna ängarna som flyger förbi att verka frodigare än någonsin. Kan kanske funka i snöstormiga bilköer också?
...I Annorlunda där är djupa sjöar grunda där är alla kurvor raka där kallas framåt för tillbaka där får man pengar när man handlar där kallas russinen för mandlar, men annars är det mesta bara som det brukar vara. ..."
<3
/helena
ps Eva Rosenstand, så heter numera den danska firma som sålde den broderade Rambler-bilen ifrån början. Själv hittade jag den (fortfarande inplastad i originalförpackning) på Emmaus, som ni kanske kommer ihåg. Tycker alltid det är extra intressant när man kan hitta livshistorier bakom sakerna i second handvärlden. Den här gången handlar det om en ung kvinna: Clara Waever. En ung, broderibegåvad kvinna, som startade sin egen butik redan 1890. På Vesterbrogade 62. Läs gärna historien här (och få lite övning på danskan samtidigt).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar