Har du tid?

Solen säger hej
låter yrvaken
som om sommaren var en ny uppfinning varje år
en som kräver nya landvinningar
nya grillanordningar av värstingtyp
nya, gamla ord som fästingborttagare och mördarsniglar
mödrar vädrar sina åsikter med varandra genom alla redan öppna dörrar

Och överallt surrar hoppfulla superlativer
runt alla klistriga isglassar och ljumma saftglas flyger tankarna lätt
vinden vänder sig på den andra sidan en stund, solsidan
låter åskmolnen somna om, även om de mullrar

Bullrar, gör det nya altanbygget
och minnet av islossningen

Minnet av skogsbränder och ilsket röda axlar har bleknat
minnet av en kapsejsad lägereld och havererad fisketur sviktar som felkalibrerade trampoliner

Solen säger nej
låter ovanligt pigg
som om den varit med förr
en som har sin uppfattning klar
inget nytt under solen
i år ska vi vattna med måtta
och bara köra gräsklippare varsamt
då och då
sällan, som man säger
fäder ska göra på fäders vis, försiktigt ta fram lien när ängens blommor letat sig för nära knuten

Och här och var far nässelfjärilen fortfarande fram
och tillbaka
runt alla jordgubbsplantor
och i alla öppna fantor
letar sig farhågorna in
in i våra omedvetanden

Fladdrar gör öronsnäckan
mot ett stort vatten som tycker att allt mest är havsbotten

Öppna farvatten låter oss säga vad vi vill
Låter oss gala och dilla om ditt och mitt och snön som aldrig kom och sedan låg för länge
Låter oss slumra i våra slummerkvarter
Låter oss vara rädda
rädda om
om allt
om alltsammans
om allt det underbara
om allt under guds underbara bara himmel
(Vad då bara?)

Har du tid?
Det är en ovanligt välsinnad hackspett som nickar där borta nu
Nickar till
En enda utrotningshotad nick till
Lite till
Lite tid
Lite till
Sommartill
Sommartid


<3
/helena