Det gamla vishäftet i all ära, med texterna vi känner igen. Och tonerna som ljudit i många år nu. Men det är framsidan som lockar mig mest. Vinden i håret. Kyrkan mitt i byn. Blusens böljande liv. Barfotakliv. Brus från bäcken. Eller är det en å? Björkens prickiga stam. Och vitsipporna på marken.
Stod där och grävde efter något i mappen med vardagens nödvändiga, trista pappersexercis, kände något glatt som låg där strax bredvid... Och upp kom den här bilden! En riktig smilbandshöjare! Allra gladast blev jag när jag fick syn på signaturen vid vitsippornas rötter - Gocken Jobs, fast med litet g, och årtalet 1939.
Gocken, från den konstnärligt mycket begåvade familjen Jobs. Gocken började, precis som systern Lisbet, med keramik. Sedan broderade sig den blomstrande karriären vidare till textila uttryck. Wikipedia förmedlar:
"... det stora genombrottet som textil formgivare kom 1945 med NK-utställningen 'När skönheten kom till byn' som visade både keramik och textilt tryck.
Totalt ritade Gocken Jobs cirka 45 mönster för textil metervara. Därtill kommer ett antal mönster för tavlor, schaletter, dukar, näsdukar, bonader och tabletter. Hon har skapat en rad stort upplagda växtmönster som Trollsländan (1945) och Ros och lilja (1946) ..."
Det var veckans helgbukett det. Rara vitsippor med 80 år på kronbladen.
<3
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar