Sommaren gav resultat. Tre av dem får ni se här - i bildformat. Nu, när jag sitter och jobbar med fortsatta tankar inför höst och vinter - och deras praktiska genomföranden - ser jag tillbaka på en sommar som gav mer än jag först trodde.
Nya, gamla utsikter fastnade på linsen.
Och insikter. Insikter fulla av värme och patina. Gamla, nya insikter. Som insikten - att även om det kan kännas som att tiden inte räcker till, för att hinna allting man vill få gjort, så räcker den ändå, oftast, längre än man tror.
- Lek med maten. Här vid bryggan fick jag till en serie bilder som kommer platsa finfint i fotoprojektet som ställer frågan vad mat egentligen är? Och vad den betyder för oss, på ett djupare plan än bara energimässigt. Varför lägger vissa ner så mycket tid på anrättandet, dukandet och måltidstillfället och andra så lite, eller ingen alls? Varför bryr sig så relativt få om vad det egentligen är vi lägger i kundvagnen - och därefter på tallriken - och var det vi lägger där ursprungligen kommer ifrån? Hur det är odlat? Uppfött? Och tillrett/berett? (Och här har jag självinsikt och vet att jag själv skulle kunna bli mycket mycket bättre, men det här handlar inte om mig, utan om ett större, mer allmängiltigt perspektiv.) Hur många barn tror, på riktigt, att fiskpinnar är gjorda av kantiga fiskar? Bara för att ställa några av många viktiga frågor under rubriken - Lek med maten.
- I Gustaf Ewalds spår. Journalisten, kulturbevakaren/bevararen och framförallt fotografen. Den gamla offer- och gravplatsen - ett ytterligare led i att se vad som finns bevarat från västgötafotografens tid och vad som är förändrat. Tidsmarkörer. De som står sig över tid, och de som har kort överlevnad. Jag fortsätter att gräva i myllan där jag står och går och bor. Åtminstone i närheten. Låter kameran böka med trynet för att försöka hitta det som överlever tid och rum, och sätta kamerafingret på det som är mera flyktigt och bara kan kallas nutidsfenomen.
- Fönster. Glas. En av mina fotomappar är fulla av dem. Skeva brytningar i buktiga glasskivor. Ljus som bryts i/över hela spektrumet. Jag kan helt enkelt inte få nog av gamla, unika, fönster och deras vibrerande liv och lyster!
Det var det. En kort sammanfattning (och tre olika exempel från tre olika pågående "mappar") av sommarens fortskridande vad det gäller mina bildprojekt. Eller kort då, som man sa. Sommarbilder som ska fortsätta att föröka sig även under de andra delarna av året, är det tänkt. Även om hösten förhoppningsvis också bjuder på nya, utmanande fototillfällen.
Hoppas er vecka börjat bra - och med tillförsikt inför kommande tid, liv och livsuppgifter.
Sköt om er.
<3
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar