Hann du med alla dina högtflygande planer? Eller flög de lite, lite, för nära solen.
Hann du göra alla utflykter du tänkt? Med välpackad matsäck och alla badgrejerna på plats.
Och hann du stanna upp? Och lukta länge på blommorna?
Eller börjar din vardag med en duns? En betongduns.
Äsch, jag vet inte riktigt vad den här smått pretentiösa inledningen skulle vara bra för egentligen. Kände mest för att ta ett lagom lättsamt avstamp in i rutinerna igen. För inte tusan tänker jag sluta lukta på blommorna bara för att vardagen är här.
Vi, mannen och jag, tummade heligt och dyrt på att inte sluta ha sommarlov bara för att sommarlovet är slut. Sensommaren är ju dessutom den allra bästa utflyktstiden. Den mörknande himlen är inte mörk utan anledning, den är mörk för att ge plats åt alla lysande stjärnor och himlakroppar (med Silver-Emma & Guld-Sarah längst fram i konstellationen!).
Och när jag förra veckan gick långsamt och eftertänksamt genom de fortfarande stilla och semestertysta villakvarteren, gjorde jag en deal med mig själv. Gav mig själv ett löfte om att bli bättre på att se det som blir gjort, istället för att alltid stirra mig blind på det som inte hinns med.
Alltså. Djupa, lugna andetag i svalkande, mörknande kvällar. Det ser jag fram emot.
:)
/helena
ps Visst är den fantastisk? Bevingad Häst av Marta Runemark. Ger en sådan frihetskänsla att se den tunga statyn sväva där uppe bland hustaken. I Kinna. Inte i Kina nej, i Kinna-centrum finns den att beskåda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar