lördag 12 oktober 2019

High 5! vintage - Nu tjatar jag visst om julen igen


Prylgarderoben är öppen. Utanför har regnet svårt för att bestämma sig för att falla eller låta bli. Glassbilens glada plingelingande hörs en bit bort och jag pillar och plockar och försöker egentligen hitta en lampfot som jag vet ska finnas där längst inne någonstans. Puh. Man måste få andas ut när en mening blir så lång att den nästan tar andan ur en...


Det finns nästan ingenting som jag tycker så mycket om som hösten. Hösten gör mig löjligt glad. Därför är jag extra glad att den verkar bli längre i år än förra och förrförra året. Det känns alltid så tråkigt att gå direkt från en (visserligen skön men ändå) ljummen sensommarbris till en isande kall vind. Nu blåser det bara. Det blåser bra. Lite blåst och lite regn, det är bra grejer det. Särskilt om man vill ha alibi för att stanna inne och plocka med sina kära saker och ting.


Här inventeras det bland julgrejer och andra grejer. Här hittas en nybliven mor. Och där hennes omtalade son. En sak jag nästan - nästan - glömt bort att jag hade. Gillar ju att pynta på lite olika sätt från år till år. Det blir så enahanda att alltid använda samma julprylar ju. Den här ska få en hedersplats till advent, tror jag bestämt. Om jag hittar den då, i december, igen.


Nya kombinationer. Smått och gott som kanske inte säger så mycket var för sig, men tillsammans snackar de desto mer.


Strax dax att inventera vidare, men först gör vi väl den här H5!V:n en aning mer officiell och uppstyrd:
  1. Mor och barn, som sagt. Två av världens mest berömda personer. Även om vi inte helt säkert vet om vi vågar tro på att de verkligen fanns... Att julpynta med ikoner känns både seriöst och lättsamt på samma gång. Särskilt när de är så här fina. Kakelplatta målad av elsi.
  2. En brosch. En liten rosett bara. Fin att slå in sig själv i.
  3. Täcket. Det låg bara där i second handbutiken för några år sedan. Såg nästan nytt ut. Det gör det nästan fortfarande. Funkar fint som överkast och fotvärmare och så vidare.
  4. Ett blåvitt hjärta som talar till mitt hjärta. Visserligen pratar det danska, så jag fattar väl inte riktigt allt det säger, men ändå... Från B&G.
  5. Ett blåvitt hjärta till. Ett litet och naggande gott. Färgmatchar det stora ypperligt. En liten obetydlig loppissak bara, som blev mindre obetydlig när den hittade sin mer prominenta partner. Par i hjärter!

<3
/helena

ps Oj. Där låg det visst en dansk sak till. Den ska jag nog fota och använda som illustration till en av mina mer barnsliga stories. Alla små berättelser måste ju ha sin alldeles egen magiska sagoby. Kanske redigerar jag in ett par klickar vit, fluffig snö på de små hustaken också.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar