O R D

Jag älskar dem
deras förmåga att tillhöra både dig och mig samtidigt
och ändå tillhöra var och en på ett självklart sätt
Fast ändå inte
rent geografiskt och kulturellt och och och

Jag älskar hur de skrockar
när de och och och:ar

Och hur de rockar

Jag älskar dem
för deras sätt att ständigt bilda nya trollformler
trollformuleringar
Fast i det här fallet snälla troll
Sådana som tycker att en cyberkram är viktig och spelar roll

Jag älskar dem alla
från a till ö
från det att den lilla, lilla runda sätts i jord
tills versalen reser sig modig och rak där ur myllan

Jag älskar parveln
inte bara för att han är söt och på väg att lära sig gå långt
utan också för att i hans närhet, med bara några få handgrepp
kan parveln enkelt omvandlas till någons bästa arvedel

Jag älskar strukturen
varje bokstavs böjliga ihålighet
varje stavelses rätt att böja sig bakåt om den vill
En plötslig saltomortal mot historiens öronbedövande larm, omöjlig att förutsäga

Jag älskar havet mellan de som skriver bra
och de som skriver bättre än bra
för att det havet bara existerar på pappret
Eller på usb:t

Jag älskar avståndet mellan dem
för att de så demokratiskt gör plats för de som behöver lite mer benutrymme
som om de verkligen trivdes att dela samma lott
samma kupé att resa genom, delandes hela kontinenter av nedplitad färdkost

Jag älskar att bada i dem
bokstavligen

Jag älskar att gosa med dem
krypa ner under samma filt och mysa tillsammans

Jag älskar hur badvattnets framfart över boksidan låter mig gissa hur meningen ska sluta...

Jag älskar att de bara kommer till mig ibland
när de vill
när jag inte vill

Jag älskar deras självständighet
deras egensinne
deras sinne för humor

Jag älskar hur de tar plats
bara tränger sig in i en redan pågående debatt
låter det lilla f:et stå på tå för att viska något till stora K

Jag älskar Flickan bakom F:et och kvinnan bakom k:t
för att de två är en

Jag älskar att vi lägger manken till för att läsa det finstilta också

Jag älskar alla dem som skriver
och jag älskar dem som kan skriva men ändå väljer att låta bli, för att de kan

Jag älskar allt det blåa
för att jag tycker om att å får träffa a ibland
fast de sällan når att hålla varandra i hand

Jag älskar ljuset över skrivbordets snabba lapp
den som bara en ska läsa
en FÅR läsa

Jag älskar hästens ögon
för att de ser så bra
åt båda håll
utan att hålla på å skryta med det 

Jag älskar naveln
för att det får rum minst två n i den
åtminstone om man, och den, är riktigt bestämd

Jag älskar mitt tangentbord
för att jag måste låta fingrarna bestämma över det som har suddats ut över tid och rum
för att tangenterna berättar något om vår samtid
om vår framtid
att e är så himla populär och ändå eftertänksam på något vis

Jag älskar stolen
för att den ligger så nära solen
utan att låta sig förföras
eller bli evigt avundsjuk

Och jag älskar att z och x låter r och a rasa i fred medan de bara lugnt sitter kvar i båten och tittar på
för att z tycker om x
inte för att z är sen x-antal gånger
utan för att de verkligen trivs ihop
för att de inte behöver forcera och forsa fram varje gång någon drar en pekfingervals

Jag älskar - Ä L S K A R - ord.
Om nu någon skulle ha missat det.

<3
/helena