Midsommarblommor

Älskar... Älskar inte... Älskar, naturligtvis!

För vem älskar inte blommor? 

Vem älskar inte mångfalden? Myllret av knott och smått och gott, där ute. De måste bara bli ännu fler, igen.

Vi måste smöra för naturen nu. Och djuren. Vi måste sörja för att allt surrandet runt våra blomster dubbleras. Kvantifieras. Intensifieras. Surret måste surra högre, så att det står över allt brus som vill sjunga något annat än Idas sommarvisa och alla andra sommarsånger som lovsjunger det som gror och växer och väcker tankar om det klimatsmarta och miljömedvetna.

Det här är mitt lilla bidrag. Några blommor att lägga under kudden och drömma om en värld där vi är beredda på större uppoffringar för att få ner utsläpp och temperatur.

Kanske är det en prästkrage, en blåklocka, en rödklöver och en smörblomma. Eller så är det några helt andra blommor. Några utdöda arter som vi måste kämpa - tillsammans - för att få tillbaka. Vem vet?

Bara fyra, säger ni? Jo, det blev bara fyra, som symbol för att vi måste se upp så att fler arter inte försvinner, kanske? Eller så orkade jag inte rita fler åt er. Här kommer tre kuliga gräs också då, så blir det ändå sju sorter - tillsammans. 

Tycker nästan att gräsbilden blev snyggast. Borde kanske försöka trycka upp den? Eller så blev den bara minst gräslig? Nä, nu ska vi inte larva runt med någon falsk blygsamhet här, va? Det luktar ju mest bara illa. Lite som i kohagen. Koskit är i alla fall naturligt, och det är mer än man kan säga om falsk blygsamhet.

Sköt om er.

<3

/helena

ps På tal om något fint att lägga under kudden. Något att drömma om. På tal om det, ja. Så har jag något till er. Något väldigt fint faktiskt. Får se om jag hinner visa er det innan midsommaraftonen är slut och det är dags att lägga ner huvudet mot kudden. Jag tror och hoppas det.