High 5! vintage - Alva, burkar & co.

"Trevligt flintgodsfat i serien Alva som var i produktion vid Gustavsberg 1909-39. Servisen togs ur sortimentet 1941.

Den blåvita dekoren är direkt inspirerad av den danska Musselmalet (eller Blue fluted) som ritades 1775 - Royal Copenhagens första porslinsservis, som i sin tur inspirerats av Meissen och som tillverkas än idag. ..."

/ur Antikfrågans expertsvar på läsarfråga,
från Antik & Auktion Nr 2/2019


Mitt fat är inte riktigt likadant som det på bilden i tidningsmagasinet. Dekoren är i huvudsak densamma, men mitt fat är rundare och har en speciell "handtagsdekor", som jag tycker adderar någonting extra. Vet inte vad det ursprungligen kan ha använts till. Inte mycket tydligen, med tanke på att skicket i stort sett är perfekt. Inga avlagringar av något slag synes. Kanske har det bara legat några rara festkakor mitt på det eller så?

Skräp idag - dyrgripar imorgon! Tycker att framsidestexten på min - salig insomnade - Antikvärlden (nr 3 från 2009) stämmer på pricken med många förvaringsburkar där ute. För visst hade de ingen aning om förr, när de tog upp och doppade sina kaffekex ur en husformad, jordglobsrund eller bokbuntskantig burk, att de skulle bli våra dagars samlarobjekt? Förmodligen tänkte de mest på sina burkar som väldigt användbara vardagsföremål. Vardagsföremål med en aning extra sting.

1. Mina två teburkar har ingen ålder att tala om, men jag tycker att de är oslagbart snygga och praktiska. Brukar ha en massa olika saker i dem. Knappar och säkerhetsnålar och sådant smått. Sällan te dock.
2. Alva. Blåvitt godis. Tänk att det har blivit så begärligt att hitta ömtåliga saker i fint skick. Såg att de till och med har börjat stöldmärka vissa porslinspjäser i välgörenhetsaffären nu. Eftertraktat värre. Förståeligt.
3. Kan vara min läckraste West Germany-vas, den blåvita märkt Bay. Känns som att det är ganska ovanligt att träffa på just en blåvit. Åtminstone här på mina breddgrader. Kan då de gamla västtyska vaserna tillhöra det som kommer kallas morgondagens dyrgripar? Ja, varför inte? Åtminstone de mer ovanliga. Beror förstås också på vilken värdering man lägger i ordet "dyrgrip".
4. Antiktidningar. Bästa vintage-köpen! De blir ju aldrig för gamla - för det är de redan.
5. Blåvita samlartallrikar. Igen. Och igen. De dyker alltid upp. Överallt. Fina att fika på, som sagt.

<3
/helena

ps Håller på och fixar till en sak. En lite speciell bild, som förmodligen dyker upp här inne så småningom. Passade då samtidigt på att sammanföra ytterligare en skön vintage-kvintett. Hoppas ni håller till godo med den.