Återanvända - i all sin upprepande, återanvändande glans, javisst, men de två andra orden på Å är också bra.
Ta bara vårt vardagsrumsbord. Snarare vårt allbord. För här görs allting. Här äts det ibland. Fikas ofta. Här jobbar jag ständigt vid min bärbara - till exempel nu as we speak. Här har skrivits julkort och spelats poker och kläckts idéer och skrivits poesi. Här har spillts vatten och gråtits över spilld mjölk och kastats pärlor åt svin. Här har gapflabbats och smågnabbats. Här pågår livet, helt enkelt. Och har så gjort, sedan den dagen jag köpte bordet på IKEA i samband med att jag skulle flytta hemifrån, för länge, länge sedan - någon gång precis i början på 90-talet.
Men det där har du väl berättat förut? Jag hör hur ni tänker det nu, ni, de trognaste av läsare. Jo, det har jag. Men det är precis det som är min poäng, den här gången. Att aldrig sluta återupptäcka det man redan har. Fortsätta se hur bra man har det. Hur bra det man har är. Hur bra det kan fungera fortfarande, fast det är repigt och slitet och medfaret. Hur snyggt det har blivit med åren. Särskilt på de platser där trät har rest sig lite extra på grund av upprepad användning och utmattande ansträngning. Det står fortfarande pall. Det står stadigt.
Vet inte om jag ska använda återupptäcka eller återuppväcka, angående det vackra askfatet? Vi väljer båda. Båda Å-orden passar bra in här. För jag var bara tvungen att ta fram det igen. Låta det få glänsa ikapp med vårsolen. Det är dessutom så lätt att flytta. Bara att bära med sig. Bara att lyfta det med hjälp av eklöven. Så fint tänkt - och konstruerat - med löven som handtag. Kanske har det aldrig använts som askfat, för det är i väldigt fint skick.
Låt oss återanvända alla möjliga miljövänliga ord på Å, så många som vi bara kan komma på! Believe me, det kommer vi aldrig att ångra.
:)
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar