Kruk-kvinnan, som ni sett sitta och spana där på fönsterbrädan många, många dagar och nätter och år nu, heter förstås Flora. Och hon kämpar fortfarande med att hålla den gamla flaskliljan vid liv. Tålig växt det där, behöver bara klippa topparna på den ibland. Och vattna den då och då då.
Den rosa dalahästen ligger en aning risigt till. Jag funderar nämligen på att sandpappra av det skavda rosa och göra något annat av ytan. Fast jag vet inte... Det känns lite som ett helgerån ändå. Att sandpappra eller inte sandpappra, det är frågan.
Läste om en fiol som tillverkats av en sliten och välanvänd träsko - vilken smart och resonansljudande tanke, tänkte jag. Bara att ta träskorna på och gå ner till stallet då. Hehe. (För ni vet säkert att den delade trädel där strängarna på en fiol ligger kallas just så - stallet).
Träljusstakar är ofta väldigt välsvarvade och tilltalande, men ack så värdelösa - och brandfarliga! - vad det gäller att fungera som det de var tänka till. Så, här gäller det att tänka till. Tänka om. Hm.
Varför inte använda dem som display åt dina snyggaste, bästa örhängen? En ljus återanvändningsidé.
Det var en snabb, spontan second hand-treenighet det.
Mannen och jag vill önska er den bästa av helger. Oavsett om den blir stor och "klämmig" eller bara någon enstaka dag lång.
Hoppas ni har något kul och avkopplande inplanerat. Gärna något med ordet vintage i.
<3
/helena
ps Kanske bäst att redigera in ett förtydligande ps här för säkerhets skull - krukan heter inte Flora, vad jag vet. Jag bara kallar den så. Tror faktiskt att det är en Guldkroken-pinal, det också. Alltså har jag fler saker i min lilla "guldglänsande" samling än jag tror.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar