Allt är inte guld som glimmar, men Guldkrokens position och representation på våra loppisar är fortsatt god.
De kvinnliga formerna är förstås inte lika vanliga där ute i second hand-världen som mer raka rör - i form av flerarmade ljusstakar och annat.
Det päronformade tillhör nog också de mer sällsynta Guldkroken-arterna numera. Tycker i alla fall inte att jag ser dem därute i vintage-landen lika ofta.
Förmodligen handlar det bland annat om att fler har fått syn på sakerna som tidigare kunde ses med en aning skeptiska ögon. Fler har förstått det söta porslinets storhet, trots en aning dåligt massproduktionsrykte.
Själv har jag en liten Guldkroken-samling. Med betoning på liten. Fem färgglada saker.
Rosa love-birds!
Men vackrast är ju ändå alltid allt det gröna!
- Ananasen. Lock-asken, som man kan ha godis eller något annat smått och gott i. Den guldfärgade frukten var det första Guldkroken-objekt jag köpte. Tror jag ropade in den på auktion för en tia eller så. Men det var säkert för minst tio år sedan. Idag säljs de inte sällan för flera hundralappar. Även om intresset för just ananaser verkar ha svalnat en aning jämfört med deras storhetstid för några år sedan.
- Hon har blommor i sitt hår! Åtminstone då och då. Vasen i form av en dam med hatt och halsband är så rosenröd och kul.
- Äppel päppel pirum parum. Eller hur ramsan nu går. Det här är inget äpple, även om jag vet att de också finns i Guldkrokens fruktkorg. Ett blått päron, någon? Smakfull är vasen med plats för en stjälk eller två mellan bladen.
- En gul ljusfågel. Den enda bland de fem som jag inte valt ut. Den bevingade ljusstaken låg i en blandad låda som ropades in på grund av något annat föremål. Pippin var på väg vidare i återanvändingshjulet, innan jag satte en käpp i de planerna. För den lyser ju upp så fint ju!
- Fler fåglar. Två rosa som håller till runt vasens själva epicentrum, så att säga.
:)
/helena
ps Det här inlägget tillägnas förstås de unga finska hockey-lejonen som knep årets VM-guld - GRATTIS!
För vem kan låta bli att älska en underdog, även om de på cupen och vägen råkar besegra våra slokande - devalverade - tre kronor. Aldrig har väl devisen Må bästa lag vinna! känts mer rättvisande och sann än i årets VM-hockey. Tack för underhållningen!
Och så måste jag få avsluta med att citera mannen: "Kvällen är för kort, för både politik och sport."
Trots den inledande känslan lyckades vi faktiskt både följa valvakan och slänga ett getöga på de rytande lejonen. Men mer politik än så här, tror jag inte vi orkar med just nu. Vi måste få tid att smälta hela omfattningen och innebörden av valresultaten både här hemma och där ute i övriga EU först.
Men visst känns det bra att de gröna går framåt i Europa? First we take Berlin and then we take Manhattan! Leonard Cohen misstycker säkert inte där uppe i sin himmel, när jag vänder lite på steken. För det är ju nu som det verkliga arbetet börjar. Arbetet med att få hela världen att förstå att vi måste sätta klimatet överst på agendan, annars kommer vi snart inte ha någon agenda alls. Ingen dagordning kvar att sätta upp några andra viktiga framtidspunkter på. Så det så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar