Den här svampiga sygrejen alltså (som jag fortfarande inte vet vad man ska ha till egentligen...), som jag hittade på botten av min gamla sypuff förra veckan. Vet inte riktigt vad jag ska ha den till, men jag fotade den i alla fall så här. Och blev faktiskt ganska nöjd. Väldigt nöjd faktiskt. Ska kanske ta och printa ut den till och med? Träsvamp på fotomenyn - check!
Annars? Jodå. Det knallar, som vi säger här i bygden. Även om det här med att hinna med allt man vill hinna med medan det fortfarande är ljust ute, är lite, låt oss säga, svårare, nu. Gillar inte att ställa tillbaka klockan. Eller då, precis då, när man gör det, känns det ju helt okej och så, men sen då. Mörkt. Gillar ju mörkret skarpt, men den tidiga skymningen gör det svårt att hinna med att fota i naturligt ljus. Och det gör mig lite smågnällig. Och smågrinig.
Ställde fram en kul sak i gröna hyllan idag. Hittade den när jag letade efter något annat. Som vanligt, ni vet.
Letade efter en grej till en kommande High 5! Vintage, och hittade då den här. Tyckte den kunde få komma fram ett tag. Tänkte att den skulle passa in här. Just pecis här. Att den skulle passa superbra i hyllan som kallar sig Ivar och allt.
En lite provocerande kanna för vissa kanske? Men feministisk och fin. Tyckte den kunde passa så här till fars dag.
För är det någon som verkligen bör förstå att det här med feminism är bra grejer, så är det väl pappa? Alla småbarnspapporna. Och tonårspapporna. Och de unga vuxnas pappor. Och då menar jag både för alla uppväxande flickors och pojkars skull. Såklart. Solklart. Naturligtvis. Och andra självklara ord.
Den här bilden funderar jag också på att printa ut.
- Men har du inte redan fotat av den där gamla bonaden och printat ut den för länge sedan? Undrar säkert vän av ordning och den här bloggen nu.
Jo. Det har jag ju. Men det här skulle bli en utprintning av en utprintning. Komplicerat värre. Men jag tyckte det blev lite extra kul så här, när jag stack in den stora stoppnålen i fotot på det här sättet. Lite kul. Som sagt. Tycker i alla fall jag.
Anyway. Ställer nog sidan med den söta kossan och demonstranterna mot kärnkraft framåt ändå. Vill ju inte röra om i grytan och provocera alltför mycket. Eller jo. Det är väl klart att jag vill.
<3
/helena
ps Har för mig att konstnären/keramikern som gjort kannan heter Segerström. Orkar inte dubbelkolla det just nu. Mörkret gör mig tydligen slö också. Men jag har ju skrivit om den här lilla kannan förut, så det är väl bara att söka i en blogg nära dig, om du vill veta mera, menar jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar