...bilden ligga bra till som header. Tycker den sammanfattar allt på något sätt. Att man måste ha för många tavlor och en dammig vikvägg. Att man måste ha kattbroscher. Och andra broscher. Att det finaste som finns är opretentiösa saker. Saker som blandas och ges en ny mening.
Om jag startade en ny blogg skulle det enda som var nytt med den vara just att det var en ny blogg, allt annat skulle vara lika vintage som vanligt. Lika begagnat och bedagat. Lika smått och gott. Kryptiskt och magiskt och svårslaget pillemariskt.
Allt skulle med andra ord vara ungefär som vanligt. Utom att jag skulle ha en ny header då. Och vet ni vad? Det vill jag inte. För är det något jag älskar med den här bloggen så är det min fina header. Bästa svärmodern i världen. Och hennes finaste, minstaste son. Min man - Mannen!
Tror bestämt ni sett bilden med katten i den klassiska ministolen förut, hittade den i samma sommarmapp som jag pratade om tidigare ikväll. Även om klockan slagit lördag nu. Och det börjar bli filmdags för de här två nattugglorna.
Ville bara visa er den här bilden som jag tog i somras, för att jag gillar den. Och allt som finns på den!
:)
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar